Skadestånd

De kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringarna, PSA, TFA och TFA-KL, har ett sämre försäkringsskydd vid framför allt färdolycksfall. Likadant är det vid skador på fritiden. Det kan då vara möjligt att rikta skadeståndsanspråk direkt mot exempelvis fastighetsägare eller väghållare som har varit försumlig i fråga om ansvar för snöröjning och / eller halkbekämpning.

Enligt skadeståndslagen, SkL, kan var och en som ”uppsåtligen eller genom oaktsamhet” vållar en skada bli skyldig att utge skadestånd. Vissa andra lagar innehåller s k strikt ansvar, vilket innebär att bara det faktum att en skada har uppkommit innebär att ansvarig kan bli skyldig att utge skadeståndsrättslig ersättning till den drabbade.

Personskador
Vid personskador, som man yrkar skadeståndsrättslig ersättning för, måste man som regel kunna bevisa att den som man anser har vållat skadan verkligen har varit försumlig eller oaktsam. D v s att sådan ansvarig inte har fullgjort sina skyldigheter för att exempelvis förhindra olycksfall eller annan ohälsa. Normalt måste man styrka ett sådant påstående och – ytterst – inför domstol kunna lägga fram en tillräckligt stark bevisning. Här kan ex vittnen, polisutredning eller annan utredning vara viktiga faktorer för att kunna uppnå beviskravet.

Arbetsskador
Vid arbetsskador har arbetsgivare, enligt Arbetsmiljölagen, AML, ett stort ansvar för att förebygga olycksfall och ohälsa. Skaderegleringen i sådana fall utförs normalt med tillämpning av de s k vållandevillkoren i de kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringarna. Se kapitel om arbetsskada.

Strikt ansvar
När det gäller lagar med ”strikt ansvar” behöver man normalt inte bevisa sådana brister. Det kan därför vid skadeanmälan vara värt att undersöka om någon av de speciallagar med strikt (skadestånds)ansvar kan vara tillämpligt och därmed underlätta en utredning.

SKADESTÅNDSLAGEN

Allmänt

De allmänna bestämmelserna om skadestånd finns i skadeståndslagen, SkL. Enligt grundregeln i denna lag skall var och en som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar någon en person- eller sakskada ersätta skadan. Även vissa andra skadetyper omfattas av lagen. Denna grundläggande regel gäller på livets alla områden, om inte annat följer av avtal eller särskilda regler (ex avtalsförsäkringarna PSA, TFA och TFA-KL).

Arbetsgivares ansvar
SkL behandlar inte arbetsgivares och arbetstagares ansvar på samma sätt. En arbetstagare blir normalt inte skyldig att ersätta skada som han eller hon har vållat genom fel eller försummelser i arbetet. Det är arbetsgivaren som i regel är skyldig att ersätta den person- eller sakskada som arbetsgivaren vållar.

Arbetsgivaren svarar inte bara för sin egen, utan även för sina anställdas oaktsamhet. Arbetsgivaren är under alla förhållanden skadeståndsskyldig så snart det kan konstateras att någon hos honom anställd har vållat skadan genom fel eller försummelse i tjänsten – även om man inte vet vilken person det är.

Ersättningar
Vid skador som har inträffat på arbetet, så är det oftast inte möjligt att kräva skadestånd av en arbetsgivare som har tecknat avtalsförsäkring (PSA, TFA eller TFA-KL). I sådana avtalsvillkor ingår ett taleförbud, som förhindrar detta. Syftet är att avtalsförsäkringarna skall ge tillräcklig ersättning till den skadade och beviskraven är inte heller lika stränga som vid en skadeståndstalan inför domstol.

Tyvärr täcker avtalsförsäkringarnas villkor inte full skadeståndsrättslig ersättning. Detta gäller framför allt vid vissa färdolycksfall eller på fritiden. Man kan då kräva ersättning, enligt SkL

STRIKT ANSVAR

För att kräva skadestånd enligt SkL krävs att den skadelidande kan bevisa att någon ansvarig har vållat skadan. Vissa speciallagar, som av lagstiftaren har bedömts utgöra särskilt riskfylld verksamhet, innehåller ett s k strikt (skadestånds)ansvar. Detta innebär normalt att bara det faktum att en personskada har inträffat i samband med sådan verksamhet medför att skadeståndsrättslig ersättning kan utgå – utan att behöva visa att någon är vållande.

Lagar med strikt ansvar är ex

Trafikskadelagen (1975:141)
Järnvägstrafiklagen (1985:192)
Ellagen (1997:857)
Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter
Luftfartslagen (1957:297)
Produktansvarslag (1992:18)

Åberopa speciallagen
Ett råd är därför att begära prövning enligt aktuell speciallag så snart en hund, bil, tåg, tunnelbana, spårvagn, buss eller personbil etc är inblandat i ett händelseförlopp.

Vid ex en trafikskada ställs normalt inte andra krav än att ett trafikförsäkringspliktigt fordon i trafik till någon del har varit inblandat i samband med en personskada. Detta för att en skadad – oavsett vållande – kan erhålla skadeståndsrättslig ersättning.

Korta preskriptionstider
Det är normalt förmånligare att erhålla skadeståndsrättslig ersättning från speciallagarna eftersom trygghetsförsäkringen (PSA, TFA, TFA-KL) – även vid visat vållande – inte alltid utger full övrig ersättning i enlighet med skadeståndsrätten. Att tänka på är dock att dessa speciallagar oftast har relativt korta preskriptionstider – oftast två eller tre år.

TRAFIKSSKADA

Vid inträffade skador i samband med att ett trafikförsäkringspliktigt motorfordon är inblandat kan ersättning utgå, enligt trafikskadelagen, TSL.

Normalt erhåller den skadade skadeståndsrättslig ersättning från trafikskadeförsäkringen utan att behöva visa på något vållande. Det råder m a o ett "strikt ansvar" - även för fordonsförare, som kanske har varit oaktsam i någon form. Läs mer om lagstiftning och rättspraxis och handläggning av trafikskador

Ersättningar
Här hittar du en utförligare beskrivning över dina möjligheter att erhålla skadestånd vid personskada .

Sambandsfrågor
Vad som ibland kan medföra oenighet / tvist med försäkringsbolag är s k sambandsfrågor, d v s att bolaget ifrågasätter om dina aktuella besvär verkligen är orsakade av trafikolycksfallet. Särskilda regler gäller när okänt eller oförsäkrat trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat i trafikskada. Läs mer om trafikförsäkringsföreningen

Missnöjd ?
Om du är missnöjd med försäkringsbolagets bedömning kan du begära att ditt skadeärende även skall prövas av trafikskadenämnden .Nämndens uppgift är att ge försäkringsbolagen förslag på ersättningens storlek, särskilt i sådana fall som medför invaliditet eller som har lett till dödsfall. Nämnden avger också yttranden i ersättnings- frågor i anledning av personskador till domstolar eller andra myndigheter.

PATIENTFÖRSÄKRINGEN

Den 1 januari 1997 trädde patientskadelagen i kraft. I lagen finns bestämmelser om de olika skadesituationer som ger rätt till patientskadeersättning. Före dess fanns det ingen garanti att få ersättning för den som skadats av en oförsäkrad vårdgivare. Möjligheten var då att stämma vårdgivaren inför domstol i en vanlig skadeståndsprocess.

Patientskada

Om en patient drabbas av en personskada i samband med hälso- och sjukvård i Sverige (patientskada) kan han få ersättning enligt patientskadelagen. För att du skall kunna få ersättning enligt lagen krävs alltså att du skadas när du får sjukvård och att skadan är ersättningsbar, enligt bestämmelserna i lagen. Se lagen 6 §.

Vårdgivares ansvar
Den som är vårdgivare (t ex ett sjukhus eller privatläkare) och utövar hälso- och sjukvårdsverksamhet är tvungen att ha en patientförsäkring, som kan ge ersättning till den som skadas. I praktiken är det ingen skillnad om man blir skadad i den offentliga eller privata vården.

Kategorier av patientskador
Patientskadeersättning lämnas för personskada på patient om det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan är orsakad av

- Behandlingsskada
- Skada p g a tekniska fel
- Diagnosskada
- Infektionsskada
- Olycksfallsskada
- medicineringsskada

Om det ej finns någon försäkring
Om vårdgivaren inte har någon försäkring kan du ändå få ersättning om du skadas. I sådana fall skall du anmäla din skada till Patientförsäkringsföreningen för att få ersättning. Den ersättning som kan bli aktuell bestäms enligt 5 kap 1-5 §§ och 6 kap 1 § skadeståndslagen.

Missnöjd ?
Om du är missnöjd med försäkringsbolagets skadereglering finns möjlighet att vända sig till Patientskadenämnden. Denna är en rådgivande nämnd till försäkringsbolagen och ska på begäran av patient, vårdgivare, försäkringsbolag eller domstol yttra sig i skadeärenden.

LÄKEMEDELSFÖRSÄKRINGEN

Läkemedelsförsäkringen är en frivillig försäkring som betalas av läkemedelsindustrin. Försäkringen gäller för skador som har orsakats av ett läkemedel som marknadsförts eller köpts i Sverige och administreras av Svenska Läkemedelsförsäkringen AB.

Bedömningen om ersättning skall betalas ut sker i två steg

1. Har besvären samband med det läkemedel som du använder ?
2. Om svart är ja på den frågan sker nästa bedömning. Är det rimligt eller inte att de som drabbats av skadan skall acceptera den utan att få ersättning ?

Vid sambandsbedömningen under punkt 1 gäller en förmånlig bevisregel - övervägande skäl skall tala för ett samband. Vid skälighetsbedömningen, enligt punkt 2, är de viktigaste faktorerna grundsjukdomens svårighetsgrad och läkemedelsskadans svårighetsgrad. Om du har en allvarlig grundsjukdom är bedömningen att du får tåla en viss skada av läkemedlet, även om skadan i och för sig är allvarlig.

Undantag i försäkringen finns för skador som orsakats av illegalt anskaffade läkemedel eller köpts utomlands. Försäkringen gäller inte heller för uppsåtligt vållande, ex självmordsförsök.

Anmälan

Den ersättning som kan utges vilar på skadeståndsrättslig grund. Om du anser att du har drabbats av en läkemedelsskada skall du anmäla den till Svenska läkemedelsförsäkringen AB.

Missnöjd ?
Om du är missnöjd med resultatet av skaderegleringen kan du överklaga beslutet till Läkemedelsskadenämnden. Nämnden har en rådgivande funktion, men försäkringsgivaren följer alltid dess utlåtanden. Det kostar ingenting för dig. Du hittar mer information på Läkemedelsskadenämndens webbplats. Om du är missnöjd även med nämndens utlåtande så finns möjlighet att få frågan prövad genom ett skiljemannaförfarande. Försäkringen betalar kostnaden för skiljenämnden om inte din talan är ”uppenbart ogrundad”, vilket det dock sällan anses vara.

Preskripiton
Om du vill ha ersättning för en läkemedelsskada från Läkemedelsförsäkringen måste du normalt anmäla krav inom tre (3) år från det att du fått kännedom om skadan. I annat fall går din möjlighet till ersättning förlorad.

PRODUKTANSVAR

Produktansvarslagen började att gälla 1993. Därmed kom en ny typ av skadeståndsansvar till – det s k produktansvaret.

Produktansvaret innebär att den som tillverkat eller importerat en vara som sedan – p g a säkerhetsbrister – orsakar skada på person eller egendom har en omfattande skadeståndsskyldighet. Sådan tillverkare eller importör blir då skadeståndsskyldig oavsett om han har vållat skadan eller ej (strikt ansvar).

Ersättning

En vara anses ha en säkerhetsbrist om den inte är så säker ”som skäligen kan förväntas”. Om du anser att du har skadats av en bristfällig produkt skall du framföra dina krav på ersättning till den som är ansvarig, enligt föregående. Många gånger har sådan ansvarig en ansvarsförsäkring som täcker skadeståndsansvaret. Vanliga skadeståndsrättsliga regler gäller vid reglering av skadan.

Preskription

Kommer du inte överens med den produktansvarige om ersättning, så kan du väcka talan i domstol. Huvudregeln är dock att detta måste ske inom tre (3) år från det att skadan inträffade.

Publicerad av: Webmaster
Publicerad: 2011-08-15
Uppdaterad: 2014-01-13
Skriv ut
E-posta
Dela denna artikel