Praktiska anvisningar

Här försöker vi klargöra mer detaljerat vad du bör tänka på. Gå tillbaka till dödsfall-avtal för att se vilka TGL-avtal som finns.

Ansökan om efterlevandepension

De efterlevande bör ansöka om efterlevandepension snarast efter dödsfallet. Pensionen kan beviljas bara tre månader retroaktivt från ansökningsmånaden. Blanketter finns hos Pensionsmyndigheten, som från och med 2010 tagit över ansvaret för efterlevandepensionerna från Försäkringskassan. Registerutdrag från Skatteverket ska bifogas ansökan.

Barnpension kan man få retroaktivt för två år.

Ansökningsblanketter och mer information hittar du på Pensionsmyndighetens hemsida, www.pensionsmyndigheten.se . Telefonnumret till kundtjänsten är 0771-776 776.

Brev angående efterlevandepensioner ska skickas till Pensionsmyndigheten, 839 89 Östersund. För att skicka e-post använder du enklast e-postformuläret på Pensionsmyndighetens hemsida eller registrator@pensionsmyndigheten.se . För e-post i ärenden som gäller personer som är bosatta utomlands använder du adressen international@pensionsmyndigheten.se .

TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRINGEN, TGL

Anmälan om dödsfall

Du som är efterlevande till en TGL-försäkrad gör anmälan om dödsfallet på en särskild blankett som du får från AFA Försäkring, 106 27 Stockholm, tel 0771-88 00 99. Du kan också skriva ut blanketten direkt från AFA Försäkrings webbplats www.afaforsakring.se.

Blanketthjälp

TGL-blanketterna, inklusive blanketten ”Ändring av förmånstagarförordnande”, finns i LOs publikation "Blankettguiden", som du kan beställa från LO-distribution.

ERSÄTTNING ENLIGT LAG VID DÖDSFALL TILL FÖLJD AV ARBETSSKADA

Anmälan om dödsfall på grund av arbetsskada

Vid dödsfall på grund av arbetsskada är det de efterlevande (lagen säger ”den som har rätt att företräda dödsboet”) som ska göra anmälan om arbetsskadan till Försäkringskassan. Det är viktigt att det görs, då efterlevande vuxen och barn kan få begravningshjälp och efterlevandelivräntor vid dödsfall på grund av arbetsskada.

Ersättningarna ska man ansöka om hos Pensionsmyndigheten, på samma blankett som för efterlevandepensioner – och då är det bra om arbetsskadeanmälan finns registrerad hos Försäkringskassan.

Observera att samma sak gäller för arbetsskadeanmälan vid dödsfall som vid annan arbetsskada: Försäkringskassans anmälningsblankett (FK 9210) har även delar som ska fyllas i av arbetsgivaren och av skyddsombudet.

Observera att det således är olika blanketter, som skall ifyllas.

TRYGGHETSFÖRSÄKRING VID ARBETSSKADA, TFA

Anmälan om dödsfall på grund av arbetsskada

Arbetsskada som leder till dödsfall ska alltid anmälas. Anmälan görs på blanketten "Skadeanmälan TFA/TFA-KL, Trygghetsförsäkring vid arbetsskada”, som finns hos facket, arbetsgivaren och AFA Försäkring. Blanketten ska undertecknas av både arbetsgivaren och skyddsombud/fackföreningsrepresentant.

JURIDIKEN EFTER ETT DÖDSFALL

Förmånstagarförordnande

Numera innehåller de flesta personförsäkringar ett så kallat generellt förmånstagarförordnande som innebär att det i första hand är make/maka/registrerad partner som är förmånstagare till försäkringarna. Om man önskar att någon annan ska vara mottagare av försäkringarna, ska detta skriftligt meddelas försäkringsbolaget för registrering. OBS! Testamente räcker inte.

Att en viss bestämd person preciseras som förmånstagare kan vara särskilt viktigt då det gäller sambor.

I tjänstegrupplivförsäkringen finns sambo (oavsett kön) angiven som förmånstagare. Man bör dock observera, att om den avlidna också efterlämnar barn, delas beloppet i vissa fall mellan barn och sambo.

Ett förmånstagarförordnande kan när som helst ändras i takt med hur de personliga förhållandena förändras.

Testamente

Genom testamente kan man ändra på arvsordningen.

Ett testamente är en rättshandling genom vilken en person förordnar om sin kvarlåtenskap. Testamentet ska ge uttryck för testamentgivarens "yttersta vilja". Man kan när som helst ändra eller upphäva sitt testamente.

Genom inbördes testamente kan två personer förordna, att den som överlever den andra får arvsrätt till den avlidnas kvarlåtenskap. Ett sådant testamente kan vara lämpligt till exempel i ett samboförhållande. Ett inbördes testamente kan inte ändras ensidigt utan fordrar bådas godkännande.

Vid upprättande av testamente bör man vända sig till en juridisk expert. Sådana finns till exempel på bankernas notariatavdelningar eller på begravningsbyråerna.

Ett testamente ska upprättas skriftligen och bevittnas. Testamentet behöver inte registreras någonstans, men måste kunna visas upp vid bouppteckningen.

Kravet på testamentsvittnena är att de inte får vara under 15 år och att de ska ha insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen. Ett testamentsvittne får inte vara testators make/registrerade partner eller arvsberättigad släkting eller närstående tillsådan, inklusive svåger eller syskon till testatorn. Sambo eller särbo är visserligen inte diskvalificerade enligt ärvdabalken att vara testamentsvittne men det anses olämpligt.

Arvsordning

Lagbestämmelserna i äktenskapsbalken, ärvdabalken och lagen om sambors gemensamma hem reglerar hur ett arv ska fördelas om det inte finns något testamente.

Den avlidnas efterlevande delas in i tre arvsklasser enligt nedan. Observera att registrerad partner jämställs med make/maka.

Första arvsklassen

Den avlidnas bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn eller barnbarnsbarn etc.

Andra arvsklassen

Den avlidnas föräldrar, syskon eller syskonbarn etc.

Tredje arvsklassen

Den avlidnas far- och morföräldrar och deras barn. (Kusiner ärver inte.)

Om den avlidna inte efterlämnar vare sig make/registrerad partner eller bröstarvingar, går arvsrätten över till den andra arvsklassen och så vidare. Finns ingen arvinge i någon av klasserna, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden, såvida inte testamente hade upprättats.

Makes och bröstarvingars arvsrätt

Om den avlidna efterlämnar make och gemensamma barn, får den efterlevande maken den bästa arvsrätten. Den efterlevande maken erhåller halva boet i form av giftorätt och ärver andra hälften med fri förfoganderätt. Det vill säga den efterlevande maken har i stort sett rätt att fritt använda tillgångarna men har inte rätt att testamentera bort dessa.

Efterlevande makes kvarlåtenskap tillfaller, efter hennes eller hans död, gemensamma bröstarvingar:

  • dels som efterarv efter den först avlidna föräldern
  • dels som arv efter den sist avlidna föräldern.

Exempel

Anders avlider och efterlämnar hustrun Britta och makarnas gemensamma barn Cecilia. Anders giftorättsgods är värt 400 000 kronor och Brittas giftorättsgods är värt 200 000 kronor. Något testamente finns inte.

Britta ärver 300 000 kronor med fri förfoganderätt samt 300 000 kronor som giftorätt, sammanlagt alltså 600 000 kronor.

Barnet Cecilia har inte rätt till efterarv förrän efter det att hennes mor Britta har avlidit.

Registrerat partnerskap

Registrerat partnerskap för personer av samma kön jämställs i regel med äktenskap.

Makes/registrerad partners och särkullsbarns arvsrätt

Om den avlidna efterlämnar make/registrerad partner och bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge (särkullsbarn) har sådant barn rätt att få ut sin arvslott genast. Den efterlevande maken får halva boet i form av giftorätt medan särkullsbarnet får den andra halvan i form av arvslott.

Exempel

Annika avlider och efterlämnar maken Bertil och barnet Christer som är enbart Annikas barn.

Annikas giftorättsgods är värt 400 000 kronor och Bertils giftorättsgods är värt 200 000 kronor. Något testamente finns inte. Barnet Christer väljer att ta ut sitt morsarv vid Annikas död.

Christer ärver då 300 000 kronor. (OBS! Han är enbart Annikas barn.) Bertil får 300 000 kronor som giftorätt.

Om den först avlidna maken inte efterlämnar några bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskonbarn ärver den efterlevande maken all kvarlåtenskap med äganderätt.

Efterlevande maken har inte något laglottsskydd för sin arvsrätt, varför rätten kan sättas ur spel genom testamente. Efterlevande make har dock alltid rätt att erhålla fyra prisbasbelopp av kvarlåtenskapen.

Basbeloppsregeln gäller även om särkullsbarn finns och även om all egendom är enskild.

Sambors arvsrätt

Den viktigaste regeln är att sambor inte ärver varandra. Den efterlevande sambon saknar alltså arvsrätt enligt lag. För att samboende ska få ärva varandra fordras att man upprättar testamente till förmån för varandra.

Enligt sambolagen har dock den efterlevande sambon rätt att begära bodelning av det gemensamma bohaget och bostaden, om egendomen har förvärvats för gemensamt begagnande. Den efterlevande sambon har alltid rätt till minst två prisbasbelopp vid dödsfall.

Bouppteckning

Bouppteckning är en förrättning där den avlidnas samtliga tillgångar och skulder förtecknas i en handling. Till förrättningen ska samtliga dödsbodelägare kallas. Bouppteckningen är grund för bodelning och arvsskifte. Tidigare var bouppteckningen även underlag för arvsbeskattning – något som dock inte gäller för dödsfall från och med den 17 december 2004, när lagen har ändrats och arvsskatten (liksom gåvoskatten) har avskaffats.

Bouppteckningen ska vara klar inom tre månader från dödsfallet och ska inom en månad efter det att den upprättats lämnas till Skatteverket för registrering.

Skatteverket skickar ut en förtryckt blankett för bouppteckning till dödsboet. Mer information om skattefrågor vid dödsfall finns på Skatteverkets webbplats på internet, www.skatteverket.se.

Bodelning och arvsskifte

När bouppteckningen är klar och dödsboets skulder är betalda kan arvingarna dela boet mellan sig.

Kan försäkringsbeloppet utmätas?

Svaret på rubrikens fråga finns i försäkringsavtalslagen och skiljer sig åt beroende på vems skulder det handlar om – den avlidnas eller förmånstagarens.

Utmätningsfrihet för den avlidnas skulder

En förutsättning för utmätningsfrihet är att försäkringsbeloppet tillfaller någon som den försäkrade försörjt. Utmätningsfrihet gäller inte när beloppet tillfaller ett dödsbo, en stiftelse eller annan juridisk person. För närstående till den försäkrade gäller ett schabloniserat grundskydd mot utmätning som innebär att för varje berättigad närstående får sex prisbasbelopp tas undan utmätning. Schablonregeln gäller för den försäkrades make, registrerade partner eller sambo samt för den försäkrades barn och barn till den försäkrades make under förutsättning att barnet vid dödsfallet inte har fyllt 25 år. Som barn betraktas även adoptivbarn men inte fosterbarn. Schablonregeln gäller dock inte för bröstarvingar i senare led. Dessa kan endast få skydd om de försörjts av den försäkrade.

Utmätning av försäkringsbeloppet för den försäkrades skulder kan ske först när försäkringstagarens övriga egendom eller kvarlåtenskap inte räcker.

Ansökan om utmätning måste ske inom tre år från det att förmånstagarens rätt inträdde. När det finns flera förmånstagare med rätt efter varandra löper ny frist för varje förmånstagare.

Begravningshjälp som tillfaller dödsbo är utmätningsfritt upp till ett prisbasbelopp enligt nya regler i utsökningsbalken. Ett krav för utmätningsfrihet är att beloppet hålls åtskilt. Belopp som överstiger begravningskostnaderna kan mätas ut. Utmätning kan också ske om fordran avser just begravningskostnader.

Utmätningsfrihet för förmånstagares skulder

För att denna utmätningsfrihet ska gälla erfordras att försäkringsbeloppet hålls avskilt från förmånstagarens övriga medel. Utmätningsfriheten är begränsad till en period om två år räknat från det att beloppet skulle ha betalats ut. För fortsatt utmätningsfrihet erfordras att förmånstagaren behöver beloppet för sin försörjning eller för att fullgöra försörjningsskyldighet. Bara så stor del som anses behövligt för dessa ändamål får tas undan från utmätning.

CHECKLISTA - DÖDSFALL

Försäkringsrådgivaren

  • Informera de efterlevande om några kompletterande medlemsförsäkringar finns.
  • Kanske ännu viktigare är att då och då påminna medlemmarna om att ”tänka efter före”. I det här sammanhanget handlar det om att:
  • samla alla viktiga försäkringspapper och annan information för att underlätta för sina närmaste om det värsta skulle inträffa
  • regelbundet se över och vid behov (när familjeförhållandena ändras på något sätt) ändra förmånstagarförordnande i TGL, Avtalspension SAF-LO, grupplivförsäkring med mera.

.

De efterlevande

  • Ansök om efterlevandepension hos Pensionsmyndigheten snarast. Pensionen kan beviljas tre månader retroaktivt från ansökningsmånaden. Blanketter finns hos Pensionsmyndigheten. Registerutdrag från Skatteverket ska bifogas ansökan.
  • Anmälan till Tjänstegrupplivförsäkringen, TGL, om anställds eller makes/registrerad partners dödsfall ska snarast göras på blankett som kan skrivas ut från AFA Försäkrings webbplats eller beställas genom att ringa kundtjänst på tel 0771-88 00 99. Blanketten ska undertecknas bland annat av arbetsgivaren.
    För anställda som omfattas av ITP finns information hos Alecta . Anställda som omfattas av ITP-S, ITP-P eller ITP-tele ska på motsvararnde sätt vända sig till SPV .
  • Kontrollera med Fora , eller ovanstående andra pensionsadministratörer, om den avlidna hade återbetalningsskydd och/eller familjeskydd som tillval till sin Avtalspension SAF-LO (motsvarande).
    Telefonnummer till Foras kundcenter är 08-787 40 10. För e-post finns ett formulär på hemsidan, www.fora.se/Om-Fora/Kontakta-oss.
  • Ta alltid kontakt med fackexpeditionen/försäkringsrådgivaren och företaget för att kontrollera om någon kompletterande försäkring, till exempel Kompletterings-TGL, finns. Se avsnittet dödsfall/medlemsförsäkringar.

Arbetsgivaren

Publicerad av: Webmaster
Publicerad: 2011-08-09
Uppdaterad: 2014-05-14
Skriv ut
E-posta
Dela denna artikel