Lag

Arbetslöshetsförsäkringen består av två sammanhållna delar: en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. I båda fallen måste du stå till arbetsmarknadens förfogande under arbetslösheten för att få ersättning.

GRUNDFÖRSÄKRINGEN

Grundförsäkringsdelen i den lagstadgade arbetslöshetsförsäkringen omfattar alla. Du behöver inte vara medlem i en a-kassa, utan det räcker med att du:

  • uppfyller grundvillkoret och
  • arbetsvillkoret – och dessutom
  • har fyllt 20 år

Om du inte är medlem i en a-kassa och/eller inte uppfyller de villkor som gäller för rätt till en inkomstrelaterad ersättning, har du bara rätt till ersättning från grundförsäkringen. För dem som inte är medlemmar i en a-kassa är det den statliga Alfakassan som administrerar och betalar ut ersättningen. Annars är det givetvis ditt förbunds a-kassa som sköter även detta.

Alfakassan är en fristående a-kassa som är öppen för alla yrkesgrupper. Den har också statens uppdrag att betala ut ersättning till arbetslösa som inte är medlemmar i en a-kassa.

INKOMSTBORTFALLSFÖRSÄKRINGEN

Denna del av den lagstadgade arbetslöshetsförsäkringen bygger på att man, på frivillig grund, är medlem i en a-kassa. Tanken med denna del är att ge inkomstrelaterad ersättning. Rätt till ersättning från inkomstbortfallsförsäkringen har den som:

  • uppfyller grundvillkoret och
  • arbetsvillkoret och
  • medlemsvillkoret

A-KASSORNA

Arbetslöshetsförsäkringen styrs av lagstiftning men administreras av arbetslöshetskassor, a-kassor. A-kassorna har till uppgift att betala ut ersättning till sina medlemmar vid arbetslöshet.

En aktuell förteckning över alla a-kassor finns alltid på IAFs hemsida, www.iaf.se/Fakta/Forteckning-over-arbetsloshetskassor .

Varje a-kassa försäkrar anställda inom sitt yrkes- eller verksamhetsområde. Det finns för närvarande 31 arbetslöshetskassor. De flesta är knutna till fackförbund men det finns också några som hör till företagarorganisationer. Förutom dessa finns en statlig a-kassa, den så kallade Alfa-kassan. Den ska fungera som en ”övergångskassa” för personer som saknar anknytning till en viss bransch eller som av någon anledning inte vill vara med i en vanlig a-kassa. Även egna företagare kan vara med i Alfa-kassan.

Tillsyn över a-kassornas verksamhet sköts av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, med säte i Katrineholm. På inspektionens hemsida, www.iaf.se , hittar du alla aktuella regler under rubriken Försäkringsinformation. På hemsidan finns också alla aktuella lagar och mycket annan användbar information.

Vem får bli medlem?

Var och en som arbetar inom en a-kassas yrkes- eller verksamhetsområde kan bli medlem. För övriga finns, som nämnts, den kompletterande Alfa-kassan. För att du ska få bli medlem i "ditt" yrkesområdes a-kassa ska du vara under 64 år och inte redan tillhöra en annan a-kassa (övergång kan i så fall vara aktuell). Huvudregeln för medlemskap i en a-kassa är dock att du någon gång har arbetat i Sverige.

Medlemskap är frivilligt – och bör förbli så

LOs linje är att medlemskap i en a-kassa ska vara frivilligt och att arbetslöshetsförsäkringen ska utjämna skillnader mellan enskilda och branscher. Liksom övriga sociala försäkringar ska den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen kunna ge ett standardskydd för den som förlorar jobbet. LO och LO-förbunden anser att det måste vara möjligt för alla arbetande som vill att både få ersättning och en ersättning som ger cirka 80 procent av den förlorade lönen. Vi tar alltså avstånd från regeringens viljeinriktning mot en modell med obligatoriskt medlemskap och differentierade avgifter (högre avgifter i branscher med hög arbetslöshet).

Det bästa sättet att få en hög anslutningsgrad i a-kassan är istället att göra den attraktiv, genom låga avgifter och ett starkt inkomstskydd, så att alla som vill försäkra sig kan göra det. Det enda som den borgerliga regeringens försämringar åstadkommit sedan 2007 är färre som får ersättning, fler som får längre ersättningar och fler som lämnar medlemskapet i a-kassan över huvud taget.

Villkor för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen

Det finns ett medlemsvillkor, ett grundvillkor och ett arbetsvillkor som du ska ha uppfyllt för att få rätt till ersättning. Grund- och arbetsvillkoren gäller för både grundförsäkringen och inkomstbortfallsförsäkringen. Medlemsvillkoret gäller bara inkomstbortfallsförsäkringen.

Observera att du ska stå till arbetsmarknadens förfogande för att få ersättning. Det betyder i praktiken att du ska vara inskriven vid Arbetsförmedlingen och aktivt söka jobb eller gå på en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som Arbetsförmedlingen har anvisat. Ansökan om ersättning från arbetslöshetsförsäkringen måste dessutom vara inne senast nio månader efter det att du blivit arbetslös.

Medlemsvillkoret

Gäller bara för inkomstbortfallsförsäkringen.

Strax nedan beskrivs de två ersättningsvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Om du uppfyller dem, har du rätt till ersättning från grundförsäkringsdelen. För att få rätt till inkomstrelaterad ersättning måste du dock vara medlem i en a-kassa – och uppfylla medlemsvillkoret:

  • Du ska ha varit medlem i a-kassan i minst tolv månader före arbetslösheten.

Till och med den 31 december 2010 fanns ett tillfälligt undantag som nu har upphört. Den som förbrukar alla dagar med sjukpenning eller sjukersättning kunde förnya sitt medlemskap och uppfylla medlemsvillkoret på tre månader. Från den 1 januari 2011 gäller ettårsregeln för medlemsvillkoret åter för alla.

Medlemsvillkoret kan också uppfyllas genom att du omedelbart före inträdet i en viss a-kassa varit medlem i en annan. Vid övergång får du tillgodoräkna dig kvalifikationstid som du uppfyllt i den andra a-kassan.

Grundvillkor

Gäller både grundförsäkringen och inkomstbortfallsförsäkringen.

För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste du:

Du ska vara arbetslös för att få ersättning – men du behöver numera inte vara arbetslös för att få hjälp av Arbetsförmedlingen för att hitta ett nytt arbete. Detta gäller inte bara sjukskrivna eller personer med sjuk-/aktivitetsersättning som Försäkringskassan förmedlar kontakten med Arbetsförmedlingen för, utan även fullt arbetsföra personer i en befintlig anställning eller egenföretagande.

  • vara arbetslös, helt eller delvis
  • vara arbetsför och oförhindrad att ta arbete som avser minst tre timmar per arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan
  • vara anmäld på Arbetsförmedlingen (den offentliga)
  • vara beredd att ta lämpligt erbjudet arbete
  • aktivt söka men inte kunna få ett lämpligt arbete
  • medverka till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med Arbetsförmedlingen

För grundförsäkringen gäller dessutom att du ska ha fyllt 20 år.

Om du är under 25 år och har varit arbetslös under tre sammanhängande månader, ska du anvisas till en särskild Jobbgaranti för ungdomar, som är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som inrättades 2007. Om Arbetsförmedlingen anvisar dig till denna åtgärd och du vägrar, så förlorar du rätten till ersättning vid fortsatt arbetslöshet.

Arbetsvillkoret

Gäller både grundförsäkringen och inkomstbortfallsförsäkringen.

Förutom att uppfylla grundvillkoret måste du också ha arbetat en viss tid före arbetslösheten för att få rätt till ersättning. Du måste ha:

  • förvärvsarbetat i minst 80 timmar per månad i minst sex månader under en ramtid av tolv månader före arbetslösheten eller
  • förvärvsarbetat i minst 480 timmar under en sammanhängande tid av sex kalendermånader och utfört arbete under minst 50 timmar under var och en av dessa månader.

Antingen det ordinarie arbetsvillkoret eller timvillkoret

I den första punktsatsen ovan står det som kan kallas för det ordinarie arbetsvillkoret. Det är utformat så att det passar för tillsvidareanställda. Du kan använda det eller timvillkoret, som är det alternativa arbetsvillkor som beskrivs i den andra punktsatsen. Timvillkoret har tillkommit för att anpassa arbetslöshetsförsäkringen till arbetslivets allt mer oregelbundna arbetstider och så kallade flexibla anställningsformer (till exempel "vid behov"-anställningar).

Bara förvärvsarbete eller jämställt med förvärvsarbete räknas

Om du har fått avgångsvederlag

Avgångsvederlaget kan användas för att uppfylla arbetsvillkoret.

Arbetsvillkoret ska uppfyllas med förvärvsarbete. Som arbete räknas också semester eller annan ledighet med helt eller delvis bibehållen lön. Även anställning med lönebidrag, anställning inom Samhall, skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare, tid med avgångsvederlag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning tillgodoräknas i arbetsvillkoret. Däremot kan inte ledighet på grund av sjukdom, totalförsvarsplikt eller barns födelse tillgodoräknas för att uppfylla arbetsvillkoret.

Om du kombinerar förvärvsarbete med totalförsvarsplikt eller föräldrapenning ska du ha utfört minst 330 timmars förvärvsarbete med minst 50 timmar i månaden under fyra kalendermånader. Under de två återstående månaderna krävs antingen 50 timmars förvärvsarbete, totalförsvarsplikt eller föräldrapenning per månad.

Ramtiden och "överhoppningsbar tid"

Ramtiden är den tid då du kvalificerar dig för ersättning genom att uppfylla ett arbetsvillkor. Ramtiden är i normalfallet tolv kalendermånader som räknas så att ingen månad är ”tom”. Det innebär att en månad antingen är tillgodoräkningsbar eller så kan den vara överhoppningsbar

Den överhoppningsbara tiden kvalificerar visserligen inte till ersättning (det gör bara reguljärt förvärvsarbete) men den förlänger ramtiden. För att vara överhoppningsbar måste minst hälften av månaden vara det.

Den överhoppningsbara tiden får vara högst fem år. Den totala ramtiden blir därmed som längst sex år – se dock även informationen strax nedan om det tillfälliga undantaget 2010-2013 för utförsäkrade från sjukförsäkringen.

Överhoppningsbar tid är exempelvis:

  • sjukskrivning med sjukpenning
  • föräldraledighet med föräldrapenning, även för adoptivbarn
  • deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program före den 2 juli 2007
  • värnpliktstjänstgöring
  • fängelsestraff eller tvångsvård i vissa fall
  • avslutad heltidsutbildning efter fyllda 25 år
  • om du varit förhindrad att arbeta på grund av att du tagit emot barn i familjehem eller jourhem
  • om du är nyanländ invandrare och får etableringsersättning kan du inte samtidigt få arbetslöshetsersättning, men tiden med etableringsersättning är överhoppningsbar tid (detta är en ny regel som gäller från den 1 februari 2011).

Exempel: Om du har varit sjukskriven under två av de tolv månaderna innan du blev arbetslös, har du alltså rätt att få din ramtid förlängd till 14 månader.

Tillfälligt undantag under 2010-2013

Ett tillfälligt undantag i överhoppningsbar tid gäller under perioden den 1 januari 2010 till och med den 31 januari 2013. Personer som från och med årsskiftet 2010 lämnar sjukförsäkringen efter att ha erhållit maximalt antal dagar med sjukpenning eller sjukersättning kan få räkna upp till 10 år med överhoppningsbar tid för att uppfylla ett arbetsvillkor.

Vad räknas som arbete?

För att ha rätt till ersättning ska du i princip ha uppfyllt arbetsvillkoret genom reguljärt förvärvsarbete. Observera att anställningsstöd inte får ha betalats för att arbetsvillkoret ska anses vara uppfyllt.

Även vissa andra situationer eller aktiviteter får dock räknas som förvärvsarbete för att uppfylla arbetsvillkoret:

  • arbete med lönebidrag
  • semester eller annan ledighet med helt eller delvis bibehållen lön
  • tid med avgångsvederlag
  • anställning inom Samhall
  • skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare
  • totalförsvarsplikt, det vill säga värnplikt/repmånad, dock högst två månader
  • föräldraledighet med föräldrapenning, dock högst två månader.

Om att "stå till arbetsmarknadens förfogande"

Gäller både grundförsäkringen och inkomstbortfallsförsäkringen

För att ha rätt till ersättning måste du som arbetslös vara anmäld som arbetssökande hos den offentliga Arbetsförmedlingen. Privata arbetsförmedlingar räknas inte. Du måste ta de kontakter med arbetsgivare som Arbetsförmedlingen ålägger dig. Du är också skyldig att delta i de åtgärder, såsom arbetsmarknadsutbildning eller rehabilitering som syftar till att häva arbetslösheten.

De särskilda bestämmelser som fanns tidigare om de första 100 dagarnas arbetslöshet har avskaffats. Du är skyldig att söka arbete på hela arbetsmarknaden (gäller både yrke och geografisk ort) från första dagen.

Skyldighet att ta anvisat arbete

Du är skyldig att anta ett erbjudande om ett lämpligt arbete, en lämplig utbildning eller ett lämpligt arbetsmarknadspolitiskt program.

Handlingsplan

Senast inom tre månader från att du anmält dig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen, ska en individuell handlingsplan upprättas. Arbetsförmedlingen ska, i samråd med dig, upprätta en individuell handlingsplanen i samråd med dig.

Handlingsplanen ska innehålla de rättigheter och skyldigheter som du som arbetslös arbetssökande har. Det ska framgå vilka krav som ställs på dig. Det gäller både i fråga om sökaktivitet och aktuella sökområden, såväl yrkesmässigt som geografiskt.

ERSÄTTNINGSREGLER

Så beräknas ersättningen

Den ersättning som du får från a-kassan beräknas efter

  • vilken normalarbetstid du har haft
  • vilken normalinkomst som du har haft
  • hur många timmar per vecka som du kan/vill arbeta
  • hur många timmar i veckan som du är arbetslös.

Vad är normalarbetstiden för något?

Normalarbetstid är ett räknesätt som infördes den 1 januari 2007. Dessförinnan beräknades dagpenningen utifrån den vanliga inkomsten under den tid som arbetsvillkoret uppfylldes.

Sedan den 1 januari 2007 slås dina inkomster ut över hela den ramtid om 12 månader som har föregått arbetslösheten, oavsett hur många månader du faktiskt har arbetat.

Exempel: Om du bara har arbetat i sex månader (minst 80 timmar i månaden) och kvalificerar dig för ersättning, så får du bara tillgodoräkna sig vad som motsvarar halvtid dessa sex månader.

Dessutom gäller att normalarbetstiden enligt praxis sätts till 176 timmar i månaden om du är heltidsanställd. Är du deltidsanställd så räknas 176 timmar ned så att de motsvarar anställningens omfattning. Om du har varierande arbetstid (ingen fastställd arbetstid), beräknas normalarbetstiden utifrån den faktiskt arbetade tiden.

Allt detta har betydelse för hur hög din arbetslöshetsersättning blir om du är arbetslös en del av en vecka.

Exempel: Om du har arbetat 20 timmar en vecka och har en normalarbetstid på 40 timmar i veckan så får du ersättning för 2,5 dagar, eftersom du har varit arbetslös halva veckan. Om du däremot har en normalarbetstid på 35 timmar i veckan så får du ersättning för två dagar, eftersom du bara har varit arbetslös 15 timmar.

LO anser att det nuvarande beräkningssättet är orättvist. Bland arbetslösa som haft fastställd arbetstid gynnas i dagsläget de med kortare heltid än 40 timmar. LO kräver att normalarbetstiden bör beräknas utifrån den faktiskt arbetade tiden för alla, både för dem med fastställd arbetstid och för dem med varierande arbetstid.

Ersättningens storlek

Den högsta ersättningen från grundförsäkringen är 320 kronor om dagen.

Därutöver kan du, om de olika villkoren för detta är uppfyllda, få ersättning från inkomstbortfallsförsäkringen.

Underlaget för beräkning av dagpenningen är din normala dagsförtjänst. Med dagsförtjänst avses 1/5 av den veckoinkomst eller 1/22 av den månadsinkomst som du hade innan du blev arbetslös. Vid beräkning av dagsförtjänstens storlek ska man även räkna in till exempel OB-ersättning, skifttillägg och ersättning för regelbundet återkommande övertid.

Den högsta ersättningen från a-kassan är 680 kronor per dag och lägst 320 kronor per dag om du arbetat heltid.

Vid en ersättningsnivå på 80 procent innebär maxbeloppet 680 kronor om dagen att du har en ersättningsgrundande månadsinkomst på minst 18 700 kronor. För att få 680 kronor med en ersättningsnivå på 70 procent krävs en månadsinkomst på minst 21 371 kronor. För att få 680 kronor med en ersättningsnivå på 65 procent krävs en månadsinkomst på minst 23 015 kronor.

Vid en månadsinkomst över taken för de tre olika ersättningsnivåerna blir därför ersättningen uttryckt i procent av inkomsten lägre – ersättningen täcker alltså inte 80 procent av den förlorade inkomsten.

Ersättningsnivån trappas av successivt under arbetslöshetstiden:

  • Efter karensperioden får du 80 procent av en inkomst på högst 18 700 kronor i månaden, eller högst 680 kronor om dagen.
  • Dag 201 sänks ersättningsnivån till 70 procent.
  • Dag 301 sänks ersättningsnivån till 65 procent, dagpenningen upphör och du får aktivitetsstöd från Försäkringskassan istället.
  • Samordning med aktivitetsstöd ska ske.

Om du är förälder till barn som är under 18 år när du kommer fram till ersättningsdag 300, sker sänkningen till 65 procent först från dag 451. Detta gäller även om du är adoptivförälder. Var barnet bor och vem som har vårdnad om barnet påverkar inte.

Vad krävs för att 80 procent ska få 80 procent?

Flera LO-förbund har valt att lösa problemet med att arbetslöshetsersättningen inte täcker 80 procent av inkomstförlusten genom attt teckna en så kallad inkomstförsäkring som medlemsförsäkring. LO-ekonomerna har räknat ut vilken höjning av inkomsttaket i arbetslöshetsförsäkring som skulle krävas för att 80 procent av löntagarna faktiskt skulle få 80 procent i arbetslöshetsersättning.

Andel löntagare med löner under olika a-kassetak och som därmed kan få fullt försäkringsskydd (80 procent).

Högsta dagpenning

Högsta månadsersättning

Högsta försäkrade månadslön

Andel löntagare som får 80 % ersättning

Nu gällande inkomsttak

680 kr

14 960

18 700 kr

22 %

Om högsta dagpenningen höjs till 800 kr

800 kr

17 600

22 000 kr

37 %

Om högsta dagpenningen höjs till 950 kr

950 kr

20 900

26 125 kr

60 %

Om högsta dagpenningen höjs till 1 165 kr


1 165 kr

25 630

32 038 kr

80 %

SLUTSATS: Den högsta dagpenningen skulle behöva höjas till 1 165 kronor för att 80 procent av löntagarna ska kunna få 80 procent i dagpenning från a-kassan.

Lönerna avser hel- och deltidslöner i enlighet med regelverket vid bestämmande av dagpenningen. LO-ekonomerna publicerade beräkningen första gången i sitt nyhetsbrev i september 2009. Källor är SCB (Linda) och LO-ekonomernas egna beräkningar.

Ersättningsregler vid deltidsarbetslöshet

Arbetslöshetsförsäkringen gäller mer restriktivt om du arbetar på deltid och är arbetslös på deltid. Så fungerar den nuvarande begränsningen till 75 ersättningsdagar:

  • Utgångspunkten är att ersättningen beräknas veckovis (och för fem dagar per vecka). Totalt 300 dagar.
  • De veckor som deltidsarbete utförs kan man få maximalt 75 dagar i ersättning.
  • Därefter lämnas ingen ersättning i veckor då arbete utförs.
  • Under veckor med heltidsarbetslöshet dras dagar från de övriga 225 (de som återstår av de 300 när 75 "deltidsersättningsdagar" är fråndragna.
  • Möjlighet att tacka nej till arbete när man uppnått de 75 dagarna om lönen understiger ersättningen för det erbjudna arbetet.

Exempel: Birgitta förlorar jobbet och blir egentligen heltidsarbetslös. Men hon blir erbjuden och tar direkt en anställning på två dagar i veckan. Under 75 dagar får hon arbetslöshetsersättning från a-kassan för de tre dagarna i veckan som hon inte arbetar.

När de 75 dagarna är förbrukade, har Birgitta två val. 1) Hon kan säga upp sig från sitt deltidsarbete på två dagar i veckan och bli heltidsarbetslös. Eftersom hon i detta exempel gick in i deltidsarbetslöshet direkt och inte förbrukade ersättningsdagar på annat än att "stämpla upp till heltid", så har hon 225 ersättningsdagar kvar. 2) Birgitta kan också välja att ha kvar sin två dagar i veckan-anställning. I detta fall får hon dock ingen ersättning för veckans återstående tre dagar, eftersom hon redan förbrukat de högst 75 deltidsersättningsdagar som man har rätt till.

AVDRAG PÅ DAGPENNINGEN

Varning! Du räknas som pensionär även vid 25 procents uttag av premiepension

Många tar ut en mindre del (25 procent är vanligt) av sin premiepension efter fyllda 61 år för att kunna utnyttja pensionärsrabatter, trots att man fortsätter arbeta som vanligt. För dig som är i 60-årsåldern just nu gör det ingen större skillnad för ålderspensionens slutliga storlek, eftersom du inte hunnit samla ihop något större kapital i premiepensionen.

Blir du arbetslös blir uttaget dock ett problem! Även 25 procents premiepension på några tior i månaden räknas som att du uppbär allmän pension – och det går inte att ångra vid arbetslöshet.

Om du uppbär eller har uppburit ålderspension får du din ersättning från a-kassan beräknad på 65 procent av daginkomsten, dock högst 680 kronor. Dagpenningen minskas med 1/260-del av ålderspensionen, det vill säga dagpenningen och pensionen får tillsammans inte bli mer än 65 procent av dagsinkomsten. Om du bara har avtals-/tjänstepension ska a-kassan beräknas på 80 procent av daginkomsten. Även grundbeloppet enligt grundförsäkringen minskas.

Avdrag på dagpenningen kan också göras om du till exempel har en privat så kallad inkomstförsäkring. Om den lämnar en ersättning som tillsammans med dagpenningen från a-kassan ger mer än 80, 70 eller 65 procent av normalinkomsten (enligt samma regler som för dagpenningen), så är a-kassan skyldig att göra avdrag.

ERSÄTTNINGSPERIODENS LÄNGD

Karensdagsregel

Arbetslöshetsförsäkringen har en karensperiod på sju (7) dagar. Du får alltså ingen ersättning för de sju första dagarna du är arbetslös (lördag-söndag räknas inte, eftersom femdagarsvecka gäller i arbetslöshetsförsäkringen).

Längsta ersättningsperiod

Arbetslöshetsersättning betalas ut i längst 300 dagar. I praktiken blir det blir mer än 300 kalenderdagar, eftersom försäkringen tillämpar 5-dagarsvecka.

Om du är arbetslös längre tid än 300 ersättningsdagar, flyttas du över till den så kallade Jobb- och utvecklingsgarantin och får ersättning i form av aktivitetsstöd från Försäkringskassan.

Deltidsarbetslösa

Reglerna om att ”stämpla upp till heltid” skärptes 2008. Numera har man rätt till högst 75 ersättningsdagar per ersättningsperiod i samband med deltidsarbete.

Förtroendevalda och arbetslöshetsförsäkringen

De förtroendevalda spelar en viktig roll för att de fackliga organisationerna ska fungera. Fackligt aktiva som tar ledigt från sitt ordinarie arbete för att utföra ett fackligt uppdrag med förlorad arbetsförtjänst riskerar dock att förlora delar av sin ersättning vid eventuell arbetslöshet.

Detta är ett problem, både för de enskilda förtroendevalda och för facket som helhet. Risken finns att färre blir villiga att åta sig fackliga uppdrag. I detalj ser reglerna ut så här:

  • Om du har ledigt enligt 6 paragrafen förtroendemannalagen och får ersättning enligt 7 paragrafen i samma lag, så räknas inte ersättningen för förlorad arbetsförtjänst som förvärvsinkomst i arbetslöshetsförsäkringen.
  • Den tid som du lägger på det fackliga förtroendeuppdraget ingår inte heller i den beräkning av normalarbetstiden som ligger till grund för ersättningen från a-kassan.

När kan förtroendeuppdrag jämställas med förvärvsarbete?

Det finns dock vissa uppdrag som kan jämställas med förvärvsarbete:

  • Politiska förtroendeuppdrag som är av sådan omfattning att de årsarvoderas enligt reglerna i kommunallagen (KL). Detta framgår av dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsens, AMS, meddelande nr 17/1995.
  • Ett förtroendeuppdrag av relativt stor omfattning som till sin natur mycket liknar ett förvärvsarbete. Detta framgår av två kammarrättsdomar: Kammarrätten i Stockholm i mål nr 255-05 och Kammarrätten i Sundsvall i mål nr 1456-08.

Praxis har alltså förändrats en aning åt att öppna för en mer tolerant bedömning. Slutsatsen är dock att det – bortsett från domarna och AMS-meddelandet – saknas stöd för förtroendeuppdrag ska grunda rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Det har inte skett någon förändring i lagstiftningen.

Det finns ingen paragraf som medger att förtroendeuppdrag jämställs med förvärvsarbete vid prövning av arbetsvillkoret. Inte heller i paragraferna som styr beräkning av normalarbetstid och dagsförtjänst finns någon öppning för att medräkna förtroendeuppdrag.

Detta gäller dock endast obetald ledighet från anställningen. Om du däremot varit ledig från ditt arbete med helt eller delvis bibehållen lön på grund av förtroendeuppdrag anses det som förvärvsarbete och grundar rätt till ersättning vid arbetslöshet.

SPECIALREGLER

Så fungerar arbetslöshetsförsäkringen vid studier

Huvudregeln är att du inte kan få ersättning från a-kassan parallellt med studier. Men det finns ett antal undantag från denna huvudregel.

Du kan alltså få ersättning om:

  • studierna är deltidsstudier som inte hindrar dig att söka och ta arbete (intyg krävs), eller
  • du redan före arbetslösheten bedrev deltidsstudier varaktigt, eller
  • om du redan före arbetslösheten bedrev heltidsstudier jämsides med heltidsarbete.

Studier får inte hindra dig från att söka och ta ett arbete. Det är den viktigaste förutsättningen för att få arbetslöshetsersättning. Och du får högst studera på halvtid.

Med "deltidsstudier" menas att studierna tidsmässigt får uppgå till högst 50 procent av heltid. Det spelar ingen roll vad det är för slags studier eller var (kan också vara studiecirklar). Den viktiga förutsättningen är att studierna inte hindrar dig från att söka och ta ett heltidsarbete och att du – om du blir erbjuden ett arbete – kan avbryta studierna om de skulle hindra dig från att ta arbetet.

Du behöver:

  • Intyg från kursanordnaren om omfattningen av studierna.
  • Särskilt intyg om att söka och ta heltidsarbete under studierna.
  • Du måste kontakta a-kassan innan du påbörjar studierna.

Samordning med avgångsvederlag

Du kan inte få ersättning från arbetslöshetskassan samtidigt som du har avgångsvederlag, eftersom avgångsvederlag räknas som förvärvsinkomst. Exempel: Du får en årslön som avgångsvederlag. Ur arbetslöshetsförsäkringens synvinkel räknas det året som om du skulle ha arbetat.

Eftersom tiden med avgångsvederlag räknas som "arbetstid", kan du dock få tillgodoräkna dig avgångsvederlagstiden för att uppfylla ett nytt arbetsvillkor.

Viktigt att tänka på!

OBS! Även om du kan leva på avgångsvederlaget, måste du anmäla dig till Arbetsförmedlingen inom tre månader från det att din anställning upphörde. Annars sänker Försäkringskassan din sjukpenninggrundande inkomst, SGI, till noll kronor. Händer det så kan du inte få till exempel sjukpenning eller föräldrapenning.

Permittering

Du har inte rätt till arbetslöshetsersättning under permittering utan lön. Regeringen och riksdagen anser att det inte är försäkringens sak att betala för arbetskraftskostnader under tillfälliga stillestånd i en företagsverksamhet.

Samordning med bisyssla

Om du under minst de tolv senaste månaderna före arbetslösheten hade en bisyssla vid sidan av ett heltidsarbete, kan du få extraarbetet godkänt som bisyssla utan att det påverkar rätten till ersättning. Detta gäller under förutsättning att:

1 920 kronor är sex gånger grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen, det vill säga 320 kronor.

  • inkomsten från bisysslan inte har överstigit (för närvarande) 1 920 kronor i veckan och
  • bisysslan inte hindrar dig från att ta erbjudet lämpligt heltidsarbete och
  • tiden i bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten.

Så fungerar det:

Om tiden i bisysslan utvidgas under arbetslösheten, räknas det som arbetad tid och rätten till bisyssla samtidigt med arbetslöshetsersättning upphör.

Om inkomsten från bisysslan överstiger 1 920 kronor i veckan, dras det överskjutande beloppet från din arbetslöshetsersättning.

Observera att det är a-kassan som beslutar om du har rätt till bisyssla samtidigt med arbetslöshetsersättning eller inte. Vill du ha bissyssla godkänd, måste du anmäla den till a-kassan och avvakta kassans beslut.

Sjukpenning vid arbetslöshet

Så länge som du står till arbetsmarknadens förfogande, det vill säga är arbetssökande på den offentliga Arbetsförmedlingen, har du rätt att behålla din sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Du får även höja din SGI om lönen ökar inom det yrkesområde som du tillhör.

För rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen krävs bland annat att man är arbetsför. Därför ska du sjukanmäla dig till Försäkringskassan om du blir sjuk under arbetslösheten. Om du är så sjuk att du inte kan arbeta, står du ju inte till arbetsmarknadens förfogande under sjuktiden. Ersättning betalas då istället i form av sjukpenning – men den får inte överstiga 486 kronor om dagen.

AVSTÄNGNINGSREGLER (A-KASSAN)

Du kan avstängas från rätten till ersättning om du lämnat ditt arbete (sagt upp dig) frivilligt utan giltig anledning och därigenom blivit arbetslös. Detsamma gäller om du skilts från arbetet (blivit avskedad) på grund av otillbörligt uppförande.

Nedsättning av ersättning/avstängning

Du kan få din ersättning sänkt om du avvisar lämpligt arbete eller arbetsmarknadspolitiskt program eller deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program, till exempel Jobb- och utvecklingsgarantin eller Jobbgarantin för ungdomar. Det gäller också om du genom eget agerande orsakat att anställning inte kommit till stånd.

Uteslutning ur a-kassan och frånkännande av rätt till ersättning

Du kan också bli utesluten som medlem ur a-kassan. Denna regel tillämpas om du av grov vårdslöshet har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter som har betydelse för rätten till medlemskap eller ersättning. Om inte förseelsen bedömts så allvarlig att den lett till uteslutning ur a-kassan, ska den dock medföra att du frånkänns rätt till ersättning under minst 130 ersättningsdagar. Dessutom måste du utföra reguljärt förvärvsarbete innan du kan få ersättning igen – det vill säga uppfylla ett arbetsvillkor.

Arbetslöshetsersättning är pensionsgrundande inkomst

Den inkomst som du får från arbetslöshetsersättningen är pensionsgrundande i det allmänna pensionssystemet. Skillnaden i förhållande till förvärvsinkomster är att staten betalar "arbetsgivardelen" av pensionsavgiften. Staten betalar en särskild ålderspensionsavgift på 10,21 procent på den utbetalade ersättningen. Du själv betalar en allmän pensionsavgift på 7,00 procent (som återbetalas genom att riksdagen beslutat att löntagare ska få en skatterabatt som motsvarar 100 procent av inbetalad allmän pensionsavgift).

ARBETSMARKNADSPOLITISKA PROGRAM

Syftet med detta kapitel är att du som försäkringsrådgivare ska få kunskaper om arbetslöshetsförsäkringen och den kompletterande Avgångsbidragsförsäkringen som ligger i kollektivavtalet. De sammanfattning av några arbetsmarknadspolitiska program som följer nedan kan därför betraktas som "överkurs" men kan ändå – nu när så stora förändringar har genomförts i politiken – vara användbar kunskap.

Förutom de program och stöd som beskrivs i detta kapitel finns bland annat jobbcoachning, arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, prova på-praktik, praktisk kompetensutbildning, flyttningsbidrag, starta eget-stöd, arbetsplatsintroduktion, lönebidrag, offentligt skyddat arbete (OSA), Samhall och olika former av anställningsstöd. Mer information finns på Arbetsförmedlingens kontor och på www.arbetsformedlingen.se .

Generellt gäller för arbetsmarknadspolitiska program att Arbetsförmedlingen är skyldig att samråda med den berörda fackliga organisationen innan någon anvisas ett arbetsmarknadspolitisk program eller insats som är förlagd till en arbetsplats. När det gäller privata arbetsgivare och offentligt ägd affärsverksamhet ska Arbetsförmedlingen även kontrollera att arbetsgivaren inte har näringsförbud, skatteskulder eller betydliga betalningsanmärkningar. Har arbetsgivaren sådana kan anvisning inte göras.

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin är ett program som riktar sig till dig som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid.

Syftet är att du, genom individuellt anpassade aktiviteter, så snabbt som möjligt ska hitta ett arbete. Under första fasen kartläggs dina behov av aktiviteter och du erbjuds jobbsökaraktiviteter med coachning, det vill säga individuell handledning/vägledning.

Vid behov kan också förberedande insatser anordnas. Om du inte har hittat ett arbete under den första fasen utformas aktiviteterna med inriktning på en arbetsplats, till exempel med arbetspraktik, arbetsträning eller förstärkt arbetsträning. Du som inte har hittat ett lämpligt arbete efter 450 dagar anvisas till sysselsättning inom det som kallas jobb- och utvecklingsgarantins Fas 3.

Du kan anvisas jobb- och utvecklingsgarantin om du

  • har fått arbetslöshetsersättning i 300 dagar,
  • inte har rätt till arbetslöshetsersättning och, oavsett försörjningsform, har varit sammanhängande arbetslös och anmäld hos Arbetsförmedlingen – eller om du har deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program under minst 18 månader,
  • har deltagit i jobbgarantin för ungdomar i 15 månader, om anvisningen sker direkt efter deltagandet i jobbgarantin,
  • har beviljats utslussningsåtgärder från fängelse eller är villkorligt frigiven och inte fullgjort ett år av prövotiden, är arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den offentliga Arbetsförmedlingen.

Om du är förälder till barn under 18 år kan du under ersättningsdagarna 301 till och med 450 välja att delta i jobb- och utvecklingsgarantin eller få arbetslöshetsersättning under förutsättning att du inte uppfyllt ett arbetsvillkor.

Är du deltidsarbetslös så anvisas du till jobb- och utvecklingsgarantin om du har förbrukat 75 ersättningsdagar under veckor med deltidsarbete, samt är ensamstående och på grund av vårdnad eller umgänge har egna barn under 18 år boende helt eller delvis i ditt hem.

Ersättningen för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program, inklusive Jobb- och utvecklingsgarantin, lämnas i form av aktivitetsstöd, som betalas ut av Försäkringskassan. Om du uppfyller villkoren för ersättning från a-kassan eller är utförsäkrad får du högst 680 kronor och lägst 320 kronor om dagen vid heltid. Om du inte uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning är aktivitetsstödet 223 kronor om dagen.

Om du påbörjar en anställning på heltid, utbildning utan aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, frånvaroperiod med föräldrapenning på heltid eller en period med sjukfrånvaro på heltid, lämnar du programmet om frånvaron har varat i mer än 30 dagar. Du har dock rätt att komma tillbaka till jobb- och utvecklingsgarantin om du inte uppfyllt ett nytt arbetsvillkor för arbetslöshetsförsäkring, inte blivit erbjuden ny anställning eller om avbrottet i programmet har pågått under högst ett år.

Jobbgaranti för ungdomar

Syftet med jobbgarantin för ungdomar är att erbjuda dig särskilda insatser på ett tidigt stadium för att du så snabbt som möjligt ska få ett arbete eller påbörja eller återgå till utbildning.

Du kan anvisas jobbgarantin för ungdomar om du

  • har fyllt 16 men inte 25 år, och
  • under en period om tre sammanhängande månader varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
  • har beviljats vistelse utanför anstalt eller är villkorligt frigiven och inte fullgjort ett år av prövotiden, är arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den offentliga Arbetsförmedlingen
  • har deltidsarbete eller timanställning och är berättigad till arbetslöshetsersättning.

De tre första månaderna består i första hand av fördjupad kartläggning, studie- och yrkesvägledning och jobbsökaraktiviteter med individuell handledning/vägledning. Därefter kombineras aktiviteterna med arbetspraktik och utbildning. Arbetspraktik får pågå under längst tre månader på en arbetsplats.

Utbildning kan erbjudas som kortare yrkesinriktad utbildning för att underlätta för dig att få ett arbete eller kortare teoretisk utbildning för att underlätta för dig att påbörja eller återgå till utbildning. Om du saknar slutbetyg från grundskolan eller gymnasiet kan en kortare folkhögskoleutbildning ingå i aktiviteterna i jobbgarantin för ungdomar.

Om du skrivs in som deltagare i Jobbgarantin för ungdomar får du ersättning i form av utvecklingsersättning, som betalas ut av Försäkringskassan. Hur stor utvecklingsersättning du får beror på om du är berättigad till arbetslöshetsersättning eller inte. Är du berättigad till arbetslöshetsersättning kan du få aktivitetsstöd istället för utvecklingsersättning.

Du lämnar programmet om du börjar en anställning eller utbildning, påbörjar en period med föräldrapenning eller påbörjar en period med sjukfrånvaro på heltid. Detta gäller om frånvaron har varat mer än 30 dagar i följd. Du får dock delta i studier inom SFI (svenska för invandrare) eller kommunal vuxenutbildning i viss omfattning samt studier som berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Du kan delta i programmet under sammanlagt 15 månader. Du har dock rätt att komma tillbaka till programmet om avbrottet har varat i högst ett år och du inte har uppfyllt ett nytt arbetsvillkor för arbetslöshetsförsäkring eller blivit erbjuden ny anställning.

Lönebidrag

En arbetsgivare som anställer dig som har nedsatt arbetsförmåga kan få ett bidrag som täcker en del av din lön. Förutsättningen är att du har en lön och andra anställningsförmåner som följer, eller är likvärdiga med, kollektivavtal i branschen. Om kollektivavtal eller så kallat hängavtal saknas uppfyller arbetsgivaren inte de krav som för närvarande ställs i förordningen om lönebidrag. Arbetsgivaren ska kunna visa upp en handling där det framgår att du som arbetstagare omfattas av likvärdiga anställningsvillkor som de som fordras enligt kollektivavtal.

Arbetsgivaren ska tillsammans med Arbetsförmedlingen, dig och den fackliga organisationen lägga upp en individuell överenskommelse som innehåller sådant som kan öka din arbetsförmåga så att lönebidraget på sikt inte behövs. Kom ihåg att du även ska få ett skriftligt anställningsavtal.

Nystartsjobb – två former

Nystartsjobb är ett stöd till arbetsgivare för att stimulera till anställning av personer som varit utanför arbetslivet en längre tid. Nystartsjobb kan ges till såväl offentliga som privata arbetsgivare, med undantag för om arbetsgivaren är en familj eller ett familjeföretag. Anställningen kan vara en tillsvidareanställning, provanställning eller visstidsanställning.

Nystartsjobb

Arbetsgivaren får en ekonomisk ersättning som är lika stor som arbetsgivaravgifterna, utan reducering. Arbetsgivaravgifterna 2011 är 31,42 procent av lönen. Beslut fattas för högst ett år i taget.

Du kan få en nystartsjobbsanställning om du befunnit dig utanför arbetslivet av en eller flera orsaker, till exempel varit arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program, haft anställning på Samhall, suttit i fängelse, fått ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen som arbetslös, fått sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Normalt ges stödet för lika lång tid som du har varit utanför arbetslivet. Om du har fyllt 20 men inte 25 år kan arbetsgivaren få stöd i upp till tolv månader, eller upp till fem år om du har varit sjukskriven. Om du har fyllt 25 men inte 55 år kan arbetsgivaren få stöd i upp till fem år.

Har du fyllt 55 år kan arbetsgivaren få stöd under dubbla den tid som du har varit frånvarande från arbetslivet, dock max i tio år eller tills första dagen i den månad då personen fyller 65 år.

Om du deltar i jobb- och utvecklingsgarantin och inte uppfyller något av övriga villkor lämnas stöd i ett år.

För en person från ett annat land kan arbetsgivaren få stöd under de tre första åren från det att hennes eller hans uppehållstillstånd har beviljats. Det är dock bara så kallade skyddsbehövande och deras anhöriga som kan utnyttja denna möjlighet.

Särskilt nystartsjobb – så kallat ”nyfriskjobb”

Stödet för särskilt nystartsjobb ska stimulera arbetsgivare att anställa personer som haft sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning på heltid i minst ett år.

Stödet är ett belopp som i normalfallet motsvarar dubbla arbetsgivaravgifter för arbetsgivare, vilket innebär att stödet under 2011 blir 62,84 procent. För arbetsgivare som redan har någon form av nedsatt arbetsgivaravgift blir stödet motsvarande en arbetsgivaravgift (31,42 procent) plus faktiskt inbetalade avgifter.

Stöd lämnas under lika lång tid som den som ska anställas har haft sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning på heltid. Om du har fyllt 20 men inte 55 år kan stödperioden vara upp till fem år. Om du har fyllt 55 år kan arbetsgivaren få stöd under dubbla den tid som du haft ersättning från Försäkringskassan. Dock lämnas stödet i högst tio år eller till första dagen i den månad då du fyller 65 år.

Arbetslivsintroduktion

Arbetsmarknadsprogrammet Arbetslivsintroduktion blir du erbjuden om du förbrukat alla dagar med sjukpenning eller om din tidsbegränsade sjukersättning upphör.

Arbetslivsintroduktion ska påbörjas i direkt anslutning till att tiden med sjukpenning eller sjukersättning har upphört. Om det finns särskilda skäl får en anvisning göras senare, dock inte senare än inom tre månader från den dag då ersättning med sjukpenning eller sjukersättning upphörde. Därefter är en anvisning till Arbetslivsintroduktionen inte möjlig.

Före programmets start genomförs ett överlämningsmöte med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Om du inte redan är inskriven vid Arbetsförmedlingen får du ett erbjudande om att bli inskriven.

Anvisningsperioden för programmet får vara högst 3 månader. Ingen förlängning är möjlig.

Programmet syftar till att kartlägga dina förutsättningar och behov av stöd. Det ska alltid inledas med ett kartläggande och utredande samtal. Insatserna ska utgå från en individuella handlingsplan som också ska innehålla en plan över vilka aktiviteter som ska genomföras under programtiden.

Aktiviteter i programmet

Omfattningen av aktiviteterna i programmet ska grundas på dina behov och förutsättningar. Om du följer den uppgjorda handlingsplanen anses du delta på heltid, oavsett antal närvarotimmar per vecka. Exempel: Du arbetar halvtid och har haft sjukpenning eller sjukersättning på halvtid. Du kan delta i Arbetslivsintroduktion på den halvtid som du tidigare haft ersättning vid sjukdom för.

Insatserna är av två slag: Direkt arbetsrelaterade insatser och aktiverande, motiverande och bearbetande insatser. Möjligheten till arbetspraktik ska utnyttjas. Arbetspraktik hos den egna arbetsgivaren är dock inte möjlig.

Ersättning

Under tiden i arbetslivsintroduktionen får du aktivitetsstöd som betalas ut av Försäkringskassan. Om du är eller skulle ha varit berättigad till ersättning från a-kassan får du aktivitetsstöd motsvarande vad som skulle ha lämnats som arbetslöshetsersättning. Det är lägst 320 kronor per dag vid heltid. Om du redan har fått arbetslöshetsersättning under den längsta tid ersättning kan lämnas, får du aktivitetsstöd med 65 procent av den dagsförtjänst som låg till grund för den senaste arbetslöshetsersättningen.

Om du däremot inte uppfyller villkoren för ersättning från a-kassan uppgår aktivitetsstödet till 223 kronor per dag vid heltid. Fullt aktivitetsstöd betalas ut även om du som varit heltidssjukskriven eller haft hel tidsbegränsad sjukersättning bara klarar av att delta under en kortare tid i aktiviteter inom programmet. Du som haft sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning på deltid får aktivitetsstöd motsvarande deltiden.

En förutsättning för att stödet ska betalas ut är att du varje månad lämnar blanketten Försäkran – Aktivitetsstöd (RFV 5057) till Försäkringskassan.

Om du tackar nej till erbjudande att delta i Arbetslivsintroduktion räknas det som att du avvisar erbjudande om lämpligt arbetsmarknadspolitiskt program. Du kan då gå miste om ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Personer under 25 år och som inte har aktivitetsstöd grundat på arbetslöshetsersättningen får utvecklingsersättning under tiden i Arbetslivsintroduktion.

Efter programtidens slut

Om du har påbörjat en aktivitet eller ett program under tiden i Arbetslivsintroduktion kan aktiviteten eller programmet fullföljas också efter programtiden. Efter programtiden är också Arbetsförmedlingens utbud av program och insatser tillgängliga för dig.

Du får fullt aktivitetsstöd utifrån ditt arbetsutbud och med samma närvarokrav som under tiden i Arbetslivsintroduktion. Det är också möjligt att anvisa till jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. Då finns inte krav på att du ska vara utförsäkrad ur arbetslöshetskassan.

Situationer när programmet kan avbrytas eller återkallas

Om ditt hälsotillstånd allvarligt försämras under programmets gång kan programmet avbrytas om det finns ett medicinskt underlag som uttryckligen avråder från arbetslivsinriktad rehabilitering.

En anvisning ska återkallas om du uteblir, inte tillgodogör dig programmet på ett tillfredsställande sätt, missköter dig eller avvisar erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl. Det kan också finnas annat särskilt skäl för återkallelse. Innan en återkallelse görs ska försök dock alltid göras att anpassa programmet så att du har större möjlighet att delta.

Publicerad av: Webmaster
Publicerad: 2011-08-08
Uppdaterad: 2011-09-11
Skriv ut
E-posta
Dela denna artikel