Sjuk- och Aktivitetsersättning

Sedan den 1 juli 2008 beviljas sjukersättning bara om du saknar arbetsförmåga för alla typer av arbeten på arbetsmarknaden och om denna nedsatta arbetsförmåga är stadigvarande. Beträffande aktivitetsersättning finns ett utredningsförslag om förändrade regler, men något lagförslag finns inte när denna skrift publiceras. Frågan bereds fortfarande i regeringskansliet.

SJUK- ELLER AKTIVITETSERSÄTTNING ?

Skillnaden mellan arbetsförmågeprövningen för aktivitetsersättning och sjukersättning är att det bara krävs ”varaktigt nedsatt arbetsförmåga” för att beviljas aktivitetsersättning. För sjukersättning krävs numera ”stadigvarande nedsatt arbetsförmåga” och därtill i förhållande till alla arbeten.

De ersättningar som numera kan komma ifråga i olika ålderskategorier är:

  • Aktivitetsersättning kan beviljas till personer mellan 19 och 29 år med varaktigt nedsatt arbetsförmåga.
  • Sjukersättning kan beviljas till personer från och med 30 till och med 64 år med stadigvarande nedsatt arbetsförmåga i förhållande till alla arbeten på arbetsmarknaden, alltså inte bara det egna tidigare arbetet eller yrket.

Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan.

Ersättningsnivåer

Ersättningsnivåerna är desamma oavsett om det gäller sjukersättning eller aktivitetsersättning – hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.

Värdesäkring och pensionsrätt

Sjukersättning och aktivitetsersättning värdesäkras med prisbasbeloppet. Det gäller även sjuk-/aktivitetsersättning som betalas som garantiersättning.

Liksom sjukpenning och andra socialförsäkringsersättningar är även sjukersättning och aktivitetsersättning pensionsgrundande i det allmänna pensionssystemet. Pensionsrätten vid sjuk- eller aktivitetsersättning beräknas på 93 procent av antagandeinkomsten.

Förstärkt anställningsskydd enligt LAS gäller

Observera att sjukdom normalt inte utgör saklig grund för uppsägning. Även långtidssjuka skyddas av det förstärkta anställningsskyddet vid sjukdom i § 23 i lagen om anställningsskydd, LAS. Undantaget är hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad. Om du beviljas hel sjukersättning har arbetsgivaren rätt att säga upp dig.

AKTIVITETSERSÄTTNING FÖR 19 - 29-ÅRINGAR

Aktivitetsersättning är ersättningsformen för unga vuxna. Den kan betalas från halvårsskiftet det år då du fyller 19 år. Förutsättningen är att din arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel och att nedsättningen bedöms vara bestående i minst ett år.

Tanken bakom ersättningsformen aktivitetsersättning är att unga människor inte ska behöva "dömas" till livslång inaktivitet som förtidspensionärer utan få en chans att utbilda sig och/eller pröva på att arbeta. Försäkringskassan ska tillsammans med dig lägga upp en individuell aktivitetsplan för exempelvis studier eller arbete. Men aktivitetsplanen kan också gälla föreningsliv, hobbyverksamhet och så vidare. Eventuella kostnader i samband med aktiviteterna kan betalas av Försäkringskassan.

Aktiviteterna är en möjlighet och inte ett tvång. Aktivitetsersättningen betalas ut i alla fall, även om du väljer att avstå från de föreslagna aktiviteterna.

Om du har haft aktivitetsersättning och fyller 30 år ska du enligt det nya regelverket för sjukersättning kunna beviljas tidsbegränsad sjukersättning under sammanlagt högst 18 månader, dock längst till och med december 2012. Detta är ett undantag från regeln att inga nya tidsbegränsade sjukersättningar ska beviljas.

SJUKERSÄTTNING FÖR 30 - 64-ÅRINGAR

Från och med 30 års ålder kan du få sjukersättning om Försäkringskassan bedömer att din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av din fysiska eller psykiska funktionsförmåga. Sjukersättning beviljas bara om Försäkringskassan bedömer att nedsättningen av din arbetsförmåga gäller alla typer av arbeten på arbetsmarknaden.

Så beräknas sjukersättning / aktivitetsersättning

Systemet för sjukersättning och aktivitetsersättning är utformat enligt inkomstbortfallsprincipen. Dessutom finns garantiersättning som utfyllnad.

Den inkomstrelaterade ersättningen ska baseras på en bedömning av den inkomst som du skulle ha haft om du inte fått din arbetsförmåga nedsatt. Grunden för beräkningen är de inkomster du haft under åren närmast försäkringsfallet. Den högsta ersättningsnivån motsvarar 64 procent av den så kallade antagandeinkomsten under 7,5 prisbasbelopp.

Antagandeinkomst – huvudregel

Sjukersättningen/aktivitetsersättningen ska beräknas på grundval av en antagandeinkomst.

Antagandeinkomsten grundas på genomsnittet av de tre högsta så kallade bruttoårsinkomsterna, BÅI, som tillgodoräknats dig under en viss ramtid före det år då försäkringsfallet inträffade. Om du inte haft inkomst under hela denna tid utan exempelvis bara under ett eller två av dessa år, så ska BÅI för dessa ”nollår” sättas till 0 kronor. Minst ett år med pensionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande belopp behövs för att du ska kunna få inkomstrelaterad ersättning.

Även sjukpenning är pensionsgrundande inkomst

Tänk på att även sjukpenning (liksom, som nämnts, pensionsgrundande belopp vid exempelvis sjuk-/aktivitetsersättning) är pensionsgrundande inkomst och kan ligga till grund för beräkning av BÅI.

Med bruttoårsinkomst, BÅI, menas

  • pensionsgrundande inkomst + den allmänna pensionsavgiften för det aktuella året

och/eller

  • pensionsgrundande belopp som tillgodoräknats dig om du haft förtidspension respektive sjukersättning/aktivitetsersättning (men inte pensionsgrundande belopp för barnår, studier och plikttjänstgöring).


BÅI får vara högst 7,5 prisbasbelopp (333 000 kronor eller 27 750 kronor i månaden år 2014), det vill säga samma inkomsttak som gäller för sjukpenningen.

De bruttoårsinkomster som ingår i beräkningen räknas om efter prisbasbeloppet det år då ersättningen börjar betalas.

Antagandeinkomst – alternativ beräkningsregel

Om du är mellan 19 och 29 år och kan beviljas inkomstgrundad aktivitetsersättning finns en alternativ beräkningsregel. Den regeln innebär att ersättningen kan beräknas på genomsnittet av de två högsta bruttoårsinkomsterna under ramtiden, om det blir fördelaktigare för den försäkrade än en beräkning enligt huvudregeln. Om du bara har tillgodoräknats BÅI för ett år, ska inkomsten för det andra året upptas till 0 kronor.

Om det är fördelaktigare för dig får dock den pensionsgrundande inkomsten för det sista året under ramtiden ersättas med den sjukpenninggrundande inkomst som gällde vid försäkringsfallet.

Ramtidens längd

Ramtiden varierar med den försäkrades ålder. Följande ramtider gäller:

Ålder och ramtid det år försäkringsfallet inträffar

Fyller högst 46 år - 8 år

Fyller minst 47 år och högst 49 år - 7 år

Fyller minst 50 år och högst 52 år - 6 år

Fyller 53 år eller mer - 5 år

Vid beräkning av antagandeinkomst vid aktivitetsersättning där underlaget är grundat på endast två bruttoårsinkomster ska ramtiden vara tre år.

Ersättningsnivå för inkomstrelaterad ersättning

Ersättningsnivån är 64 procent av antagandeinkomsten. Om du beviljas partiell ersättning (till exempel halv sjukersättning), betalas den med tillämplig andel av hel ersättning.


Om du har motsvarande förmåner från andra länder, minskas den svenska ersättningen med dessa.

SJUK- ELLER AKTIVITETSERSÄTTNING I FORM AV GARANTIERSÄTTNING

Blanda inte ihop garantiersättning i sjukersättning/aktivitetsersättning med garantipension!

Garantiersättning betalas om du inte har rätt till inkomstrelaterad ersättning eller endast har låga sådana förmåner. Garantiersättningen blir då ett belopp som motsvarar skillnaden mellan garantinivån och din inkomstrelaterade ersättning (inklusive eventuell motsvarande förmån som du får från utlandet). Om du inte har någon inkomstrelaterad ersättning alls, får du garantiersättning med hela garantinivån.

Garantiersättningen vid sjukersättning är 2,40 prisbasbelopp (vilket år 2014 motsvarar 106 560 kronor om året). Garantiersättningen är lika för gifta och ogifta.


Garantiersättningen vid aktivitetsersättning varierar med åldern. Följande nivåer gäller:

Ålder Garantinivå

Inte fyllt 21 år 2,10 prisbasbelopp

Fyllt 21 eller 22 år 2,15 prisbasbelopp

Fyllt 23 eller 24 år 2,20 prisbasbelopp

Fyllt 25 eller 26 år 2,25 prisbasbelopp

Fyllt 27 eller 28 år 2,30 prisbasbelopp

Fyllt 29 år 2,35 prisbasbelopp

Fyllt 30 år 2,40 prisbasbelopp


Försäkringstid

Garantiersättningen är beroende av hur länge du har varit bosatt i Sverige. För att över huvud taget kunna få garantiersättning måste du ha varit bosatt här i minst tre år. För oavkortad garantiersättning krävs 40 års försäkringstid, det vill säga bosättning.

Har du en kortare försäkringstid än 40 år, minskas beloppet med hänsyn till antalet försäkringsår. Försäkringstiden – och därmed garantiersättningen – räknas i 40-delar. Det innebär att ersättningen minskas med 1/40-del för varje år som saknas upp till 40 år. Därefter görs avdrag för inkomstrelaterad ersättning.

Försäkringstid kan beräknas som faktisk försäkringstid eller som framtida försäkringstid.

Som faktisk försäkringstid räknas tiden från och med det år då du fyllde 16 år till och med året före det år då försäkringsfallet inträffar.

BOSTADSTILLÄGG

Bostadstilläggen BTP och SBTP kan betalas också till den som har aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning.

Bostadstillägg till pensionärer – BTP

De lägre belopp och procentsatser som tidigare gällde för personer som inte fyllt 65 år har ändrats. Från och med 2010 gäller samma BTP-regler för alla ersättningsberättigade, oberoende av ålder.

Bostadstillägg till pensionärer är ett bidrag till boendekostnaderna. BTP är inkomstprövat. På ansökan ska du uppge din inkomst, förmögenhet och skulder. Bostadstillägg till pensionärer är skattefritt.

Tabellen nedan visar de högsta BTP-beloppen.

Ersättningsnivå

Takbelopp, dvs högsta ersättningsbara bostadskostnad

Högsta BTP-belopp per månad

Ogift person som har sjuk-/aktivitetsersättning

93%

5 000 kr

4 650 kr/mån

Gift person som har sjuk-/aktivitetsersättning

93%

2 500 kr

2 325 kr/mån

Skillnaden mellan ogifta och gifta pensionärer beror på att den som har någon att dela bostadskostnaden med inte anses behöva ett lika stort bidrag. En pensionär räknas som "gift" om hon eller han har make, registrerad partner eller sambo som är folkbokförd i samma bostad.

Särskilt bostadstillägg till pensionärer – SBTP

Det lägre takbelopp som tidigare gällde för personer som inte fyllt 65 år har ändrats. Från och med 2010 gäller samma BTP-regler för alla ersättningsberättigade, oberoende av ålder.

Du som har BTP kan också få särskilt bostadstillägg till pensionärer, SBTP. Även SBTP är inkomstprövat men du behöver ansöka om det, utan SBTP betalas ut automatiskt om du uppfyller villkoren. Syftet med SBTP är att tillförsäkra dig en skälig levnadsnivå efter det att bostadskostnaden är betald.

Taket för högsta bostadskostnad är 6 200 kronor i månaden för ogift och 3 100 kronor för gift. Den skäliga levnadsnivå som SBTP är relaterad till är 1,3546 prisbasbelopp för ogift och 1,1446 prisbasbelopp för gift. I disponibel inkomst per månad år 2012 motsvarar det 4 967 kronor respektive 4 197 kronor.

ÅTERGÅNG I ARBETE

Sedan den 1 januari 2009 finns två olika möjligheter för personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning att förvärvsarbeta. Motiven är att fler personer med nedsättning av arbetsförmågan ska våga pröva sin arbetsförmåga utan att riskera att rätten till ersättningen omprövas.

I samtliga fall gäller reglerna oberoende av om sjukersättningen eller aktivitetsersättningen beviljats som hel eller delvis ersättning, till exempel 50 procent.

  • Om du har beviljats icke tidsbegränsad sjukersättning enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008, får du arbeta eller studera utan att rätten till sjukersättning omprövas. Denna möjlighet kallas för att arbeta enligt särskilda regler om sjukersättning vid arbete.
  • Om du har beviljats icke tidsbegränsad sjukersättning enligt de regler som gäller från och med 1 juli 2008 eller om du har aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning, omfattas du av det nya regelverket för vilande sjuk- och aktivitetsersättning.

SÄRSKILDA REGLER OM SJUKERSÄTTNING VID ARBETE

Observera att du måste ha anmält till Försäkringskassan att du avser att arbeta enligt dessa regler. Anmälan ska göras innan arbetet påbörjas och en ny anmälan ska lämnas in varje år.

Enligt dessa särskilda regler om steglös avräkning av sjukersättning vid arbete får du arbeta eller studera utan att rätten till sjukersättning omprövas. Sjukersättningen minskas genom så kallad steglös avräkning.

Sjukersättningen minskas dock först när inkomsten från förvärvsarbete och andra pensionsgrundande inkomster (med vissa undantag) överstiger ett fribelopp. Vid hel sjukersättning är fribeloppet ett prisbasbelopp, vilket 2014 motsvarar 44 500 kronor. Om du har partiell sjukersättning, till exempel 50 procent, gäller ett högre fribelopp.


Inkomst som minskar sjukersättningen kallas reduceringsinkomst och består av inkomst från förvärvsarbete och andra pensionsgrundande inkomster med vissa undantag. Sjukersättningen minskas dock först när reduceringsinkomsten för ett år överstiger fribeloppet – och då med ett belopp som uppgår till 50 procent av reduceringsinkomsten.

Så påverkas månadsersättningen från AGS

Ingen avräkning görs av din månadsersättning från AGS vid inkomster upp till fribeloppet. Därefter minskas månadsersättningen i motsvarande mån som Försäkringskassan avräknar sjukersättningen mot arbetsinkomst.

Detta gäller upp till ett tak på 8 prisbasbelopp (355 200 kronor 2014) Om reduceringsinkomsten är högre, minskas sjukersättningen krona för krona.

Arbetsgivaren behöver inte betala sjuklön för dig om du insjuknar under tiden som du arbetar enligt detta regelverk.

Arbete med vilande sjuk- och aktivitetsersättning

Om du har sjukersättning eller aktivitetsersättning har du möjlighet att ansöka om så kallad vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning om du prövar på att arbeta. Det innebär att du under högst tolv månader får ett månatligt belopp som motsvarar 25 procent av den sjuk- eller aktivitetsersättning som förklarats vilande. Ersättningen är skattefri.

Om Försäkringskassan bedömer att arbetsförmågan har förbättrats, ska sjuk-/aktivitetsersättningen minskas eller dras in.

Publicerad av: Robert Arbestål
Publicerad: 2011-07-19
Uppdaterad: 2014-10-06
Skriv ut
E-posta
Dela denna artikel