Rehabilitering

Använd LOs och förbundens Åter till arbetet-material i det fackliga arbetet! Arbetsgivarens ansvar står det om bland annat i arbetsmiljölagens 3 kapitel 2 a§ och 3§. Dessutom finns Arbetsmiljöverkets föreskrift Arbetsanpassning och rehabilitering, AFS 1994:1, som preciserar hur arbetsgivaren ska göra för att fullgöra sina skyldigheter.

 

Skaffa LOs och förbundens skrift ”Åter till arbetet 2.0” där alla aktuella lagrum är listade och beskrivna. Där finns också den checklista för återgång i arbete som behövs i det fackliga arbetet för att stödja sjukskrivna medlemmar.

Arbetsgivarens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering är oförändrat stort. Ansvaret styrs inte bara av socialförsäkringsbalkens regler för sjukskrivning utan även av annan lagstiftning, som inte har förändrats. Hit hör arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01) respektive Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:01). Det kan också finnas lokala kollektivavtal, exempelvis arbetsmiljöavtal, där förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering regleras.

Det förstärkta anställningsskyddet vid sjukdom enligt 23 § i lagen om anställningsskydd, LAS, gäller också oförändrat, liksom arbetsgivarens skyldigheter att samverka med lokal facklig organisation i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet.

Arbetsgivaren har en egen omfattande utrednings- och åtgärdsplikt enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Arbetsgivaren ansvar avser de anställdas arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering. Det innebär ett långtgående ansvar för det som kallas arbetslivsinriktad rehabilitering, alltså åtgärder på arbetsplatsen för att underlätta för sjuka/skadade anställda att kunna komma tillbaka till arbetet. Ansvaret omfattar även sjukfall där arbetsplatsen inte är den direkta orsaken till sjukfrånvaron. Förebyggande arbetsmiljöarbete och rehabilitering är två sidor av samma sak – att förhindra att anställda skadas av och på arbetet. Att dra lärdom av enskilda rehabiliteringsärenden är alltså en del av det förebyggande arbetet.

En viktig rehabiliteringsåtgärd är anpassning av arbetsplatsen, arbetsuppgifterna och så vidare. Anpassningen ska göras med hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Arbetsanpassning är dock något som även ligger i arbetsgivarens skyldighet att bedriva förebyggande arbetsmiljö- och hälsoarbete, bland annat enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:01. Av föreskriften framgår också att arbetsgivaren fortlöpande ska ta reda på vilka behov av arbetsanpassning och rehabilitering som finns bland arbetstagarna samt så tidigt som möjligt påbörja det rehabiliteringsarbete som visat sig behövas.

Arbetsgivaren är vidare skyldig att se till att det i verksamheten finns en arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet som är organiserad på lämpligt sätt. Arbetsgivaren ska dessutom svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå.

Även lagen om anställningsskydd, LAS, uppställer krav på att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som står i sin makt för att undvika uppsägning.

Facklig medverkan – en självklarhet

Om arbetsgivaren eller Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen kallar dig till ett möte för att diskutera återgång i arbete med mera, har du rätt att ta med dig en facklig representant som hjälp och stöd. När det gäller till exempel avstämningsmöten på Försäkringskassan är enda kravet att du underrättar kassan om att du tänker ha facklig representant med dig.

Observera att det bara är den enskilda medlemmen som kan neka facklig medverkan. Ingen annan.

Rehabiliteringsutredning och rehabiliteringsplan

För anställda som saknar rätt till arbetsskadelivränta, ska Försäkringskassan alltid kartlägga behovet av rehabiliteringsinsatser och se till att sådana insatser sätts in så snart det av medicinska skäl är möjligt. Behövs rehabiliteringsinsatser så ska Försäkringskassan upprätta en så kallad rehabiliteringsplan där det ska framgå vilka insatser som är aktuella och när de ska genomföras samt vilka som är ansvariga för genomförandet och finansiering. En sådan plan ska upprättas inom 90 dagar från det datum när sjukanmälan gjordes.

Fyra typer av rehabilitering förekommer:

  • Arbetslivsinriktad rehabilitering som arbetsgivaren ska genomföra för att du som anställd ska kunna återgå till ditt ordinarie arbete eller annat arbete på arbetsplatsen.
  • Yrkesinriktad rehabilitering som Arbetsförmedlingen bedriver för arbetssökande med särskilda behov för att underlätta deras möjligheter att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
  • Medicinsk rehabilitering som landstingen har ansvar för och som syftar till att så långt som möjligt återställa den fysiska och psykiska funktionsförmågan.
  • Social rehabilitering som i huvudsak sker i kommunala socialtjänstens regi och som syftar till att få människor att fungera socialt.

Behovet av rehabilitering avgörs av var i rehabiliteringskedjan som du som sjukskriven befinner dig. Under de första 180 dagarna ska rehabiliteringsåtgärderna syfta till att återställa din arbetsförmåga så att du kan gå tillbaka till ditt ordinarie arbete eller annat arbete hos din arbetsgivare.

Från och med dag 181, om det inte finns särskilda skäl, så ska insatserna istället ha som mål att återställa arbetsförmågan så att du klarar ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Genomförande och finansiering tas då i regel över av berörda myndigheter, vanligtvis Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Vem gör vad?

  • Försäkringskassan ska vid ”rehabiliteringskedjans” fasta bedömningstidpunkter pröva rätten till ersättning i förhållande till arbetsförmågan. Försäkringskassan ska också klarlägga hela ditt rehabiliteringsbehov (inklusive behov av medicinsk eller annan typ av rehabilitering). Det ska göras i samråd med dig. Försäkringskassan kan begära att du själv lämnar in ett utlåtande från arbetsgivaren på en särskild blankett.
  • Arbetsgivaren behöver göra en egen "utredning" av rehabiliteringsbehovet och näraliggande frågor för att kunna uppfylla sitt arbetsanpassnings- och rehabiliteringsansvar enligt arbetsmiljölagen och för att kunna lämna upplysningar till Försäkringskassan. Arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser, som vanligtvis handlar om arbetshjälpmedel, arbetsträning och utbildning, ska i huvudsak kartläggas, genomföras och finansieras av arbetsgivaren. Företagshälsovården är en viktig resurs för arbetsgivaren både när det gäller rehabilitering, skadeförebyggande och hälsofrämjande arbete.
  • Du som anställd sjukskriven ska lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering och ska efter bästa förmåga aktivt medverka i den.
  • Facket kan medverka i utredningen om du medger eller önskar det. Observera att det bara är du som medlem som har rätt att neka facklig medverkan – inte arbetsgivaren, Försäkringskassan eller annan aktör.

Försäkringskassan ska upprätta en rehabiliteringsplan så snart som det är klarlagt att du är i behov av rehabiliteringsåtgärder och det kan bli aktuellt med rehabiliteringsersättning under hela eller delar av rehabiliteringsperioden.

Av rehabiliteringsplanen ska målen för rehabiliteringen framgå, vilka åtgärder som behövs, vem som ansvarar för dem och när de ska genomföras. Det ska också framgå vilka åtgärder som ersätts från Försäkringskassan, liksom hur mycket rehabiliteringen kommer att kosta. Försäkringskassan ska noga följa rehabiliteringen och ändra planen vid behov.

Rehabiliteringsplanen har dubbla syften. Den ska dels tjäna som underlag för kassans beslut om rehabiliteringsersättning, dels göra det möjligt för kassan för att bevaka att rehabiliteringen framskrider planenligt.

ERSÄTTNINGAR OCH BIDRAG VID REHABILITERING

Rehabiliteringspenning och särskilt bidrag

Rehabiliteringsersättning kan betalas om du genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering. Du måste själv ansöka om rehabiliteringsersättning.

Ersättningen består av rehabiliteringspenning och ett särskilt bidrag. Rehabiliteringspenningen är lika stor som sjukpenningen och är alltså 80 procent eller 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten multiplicerad med faktorn 0,97 och kan betalas som en fjärdedels, halv, tre fjärdedels och hel ersättning. Samma regler gäller alltså för rehabiliteringspenningen som för sjukpenning på normal- eller fortsättningsnivån.

Det särskilda bidraget kan lämnas för kostnader som du har under rehabiliteringsperioden, till exempel kursavgifter, kostnader för läromedel och resekostnader.

Bidrag för arbetshjälpmedel

Arbetshjälpmedel är en samlingsbenämning för arbetstekniska hjälpmedel som kan vara personliga eller särskilda anordningar på arbetsplatsen.

  • Du ansöker själv om bidrag till sådana hjälpmedel som är av individuell karaktär. Om du beviljas bidrag till att köpa ett hjälpmedel, är det du som äger hjälpmedlet.
  • Arbetsgivaren i sin tur ansöker om bidrag till sådana hjälpmedel eller anordningar som innebär ingrepp i arbetsgivarens egendom, till exempel att en lokal eller maskin måste byggas om. Det finns möjlighet att få bidrag till reparation av ett arbetshjälpmedel som inte är en fast anordning. Ansökan om bidrag till reparation ska ske på samma sätt som ansökan om bidrag till arbetshjälpmedlet.

Innan ett ärende om bidrag till arbetsgivare avgörs, ska facket ha fått tillfälle att yttra sig.

Publicerad av: Webmaster
Publicerad: 2011-08-08
Uppdaterad: 2014-02-09
Skriv ut
E-posta
Dela denna artikel