Sjukpenning

Rätten till sjukpenning – för den som uppfyller de allmänna förutsättningarna – är avhängig av Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan. Denna bedömning görs enligt en modell - ”Rehabiliteringskedjan”.

ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR - SJUKPENNING

Kvalifikation

Sjukpenning är en rättighet som är inskriven i socialförsäkringsbalken, SFB. Sjukpenningen är skattepliktig och pensionsgrundande och den kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning. För att ha rätt till sjukpenning måste du:

  • arbeta i Sverige
  • ha en årsinkomst på minst 24 procent av prisbasbeloppet (10656 kronor år 2014)
  • vara arbetsoförmögen till minst en fjärdedel på grund av sjukdom.

HAR DU RÄTT TILL SJUKPENNING ?

Anställd med rätt till sjuklön

Om du har rätt till sjuklön i din anställning, träder Försäkringskassan in och betalar sjukpenning först efter sjuklöneperiodens slut, det vill säga från och med dag 15 i sjukperioden.

Anställd utan rätt till sjuklön

Om du saknar rätt till sjuklön, till exempel beroende på att den avtalade anställningstiden är kortare än en månad, kan du istället ha rätt till sjukpenning från Försäkringskassan från och med dag 2 i sjukperioden.

Sjukpenning till korttidsanställda

Är du dag-för-dag-anställd eller anställd under kortare tid än en månad, har du inte rätt till sjuklön. I så fall kan du ha rätt till sjukpenning. Om det kan antas att du skulle ha arbetat under de första 14 dagarna i sjukperioden, betalar Försäkringskassan arbetstids- eller kalenderdagsberäknad sjukpenning efter vad som anses skäligt med ledning av hur du arbetat före insjuknandet.

Sjukpenning till arbetslös

Om du är arbetslös har du rätt till sjukpenning under förutsättning att du har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det har du om du anmält dig som arbetssökande till Arbetsförmedlingen senast tre månader efter det att anställningen upphörde. Om du inte har gjort detta, har Försäkringskassan rätt att "nollklassa" dig, det vill säga sätta ned din SGI till noll kronor.

Om du har rätt till sjukpenning kan du få den från och med dag 2 i sjukperioden. Sjukpenningen följer samma regler som för anställda, med det undantaget att du inte kan få högre sjukpenning än 486 kronor om dagen.

Karensdagsregler – sjukpenning

Även för sjukpenning gäller motsvarande karensdagsregler som för sjuklön – inklusive specialreglerna om återinsjuknande, allmänt högriskskydd, särskilt högriskskydd och

utökat särskilt högriskskydd. Se avsnittet ”Karensdagsregler – sjuklön”.

SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST - SGI

Sjukpenningen beräknas utifrån din sjukpenninggrundande inkomst, SGI.

Ersättningsnivån för sjukpenning på normalnivån är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. För sjukpenning på fortsättningsnivån gäller 75 procent.

Först ska SGI dock multipliceras med den så kallade korrigeringsfaktorn 0,97 innan sjukpenningen fastställs. Det betyder i praktiken att 80 procents ersättningsnivå är 77,6 procent av din SGI (0,97 x 80%) och 75 procents ersättningsnivå är 72,75 procent av din SGI (0,97 x 80%).

Detta ingår i SGI

  • Den beräknade årslönen eller annan årlig framtida inkomst i pengar från förvärvsarbete
  • Ersättning för regelbundet återkommande övertid, ersättning för jour, beredskap och liknande.
  • Semesterersättning till den del som den motsvarar den lön som du skulle ha haft om du hade arbetat under motsvarande tid.

Detta ingår inte i SGI

  • Semesterlönetillägg
  • Naturaförmåner som till exempel kost och logi.

Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av Försäkringskassan. Den lägsta sjukpenninggrundande inkomsten är 24 procent av prisbasbeloppet – 10 656 kronor år 2014.

Den högsta sjukpenninggrundande inkomsten 2014 är 7,5 prisbasbelopp. Det motsvarar en årsinkomst på 333 000 kronor eller en månadslön på 27 750 kronor i månaden.

Arbetsgivaren ska anmäla till Försäkringskassan om sjukfallet fortsätter efter det att sjuklöneperioden har tagit slut.

Omräkning av SGI

Om du är anställd, anpassas SGI till den löneförändring som sker inom yrkesområdet. Om du är arbetslös, gäller andra regler.

Om du saknar anställning och har din SGI skyddad, får du SGIn omräknad efter prisutvecklingen. Prisutvecklingen används för omräkning av SGI också om du förlorar din anställning under en pågående ersättningsperiod. I så fall görs omräkningen efter ett år, räknat från den dag då den anställning upphörde som du senast haft fastställd SGI i.

RÄTT ATT ÅTERFÅ SGI EFTER LÅNGVARIG SJUKDOM

Ingen SGI vid sjuk-/aktivitetsersättning på garantinivå

Det finns en grupp personer som inte har någon sjukpenninggrundande inkomst, SGI, att återfå vid utförsäkring från till exempel tidsbegränsad sjukersättning. Det gäller de, oftast yngre, personer som saknade SGI och som därför fick sin sjuk- eller aktivitetsersättning beviljad i form av garantiersättning.

Om du har haft sjukersättning eller aktivitetsersättning som upphör, har du rätt att få tillbaka den SGI som gällde för dig vid tidpunkten då sjukersättningen eller aktivitetsersättningen beviljades.

Har du en SGI har du rätt att få ersättning i form av sjukpenning igen – men först efter tre månader ! Det beror på en karensregel som stadgar att du inte kan få sjukpenning igen förrän det har gått tre kalendermånader efter det att sjukersättningen eller aktivitetsersättningen upphörde. Syftet med tremånaderskarensen är att förhindra att personer sjukanmäler sig på nytt och får sjukpenning i omedelbar anslutning till att sjuk-/aktivitetsersättningen har upphört.

Karensregeln gäller dock inte om du har rätt till sjukpenning enligt specialreglerna för sjukpenning på fortsättningsnivån i vissa fall eller vid godkänd arbetsskada. Karensdagsregeln gäller inte heller för den grupp sjuka som har rätt till sjukpenning på 80-procentsnivån utan tidsbegränsning (den förmån som numera benämnes "fortsättningsnivån").

Om du har haft partiell sjukersättning, till exempel 50 procent, gäller tremånaderskarensen bara för den del som du fick sjukersättning för. Det innebär att du som börjar arbeta heltid när sjukersättningen upphör och blir sjuk innan det gått tre månader bara kan få halv sjukpenning. När tre kalendermånader har gått efter det att din sjuk- eller aktivitetsersättning upphörde, kan du få hel sjukpenning.

Kalenderdagsberäknad eller arbetstidsberäknad sjukpenning

Du kan antingen få kalenderdagsberäknad eller arbetstidsberäknad sjukpenning.

I de flesta fall är sjukpenningen kalenderdagsberäknad. Sjukpenningen är i dessa fall 80 procent av din SGI multiplicerad med 0,97 och dividerad med 365. Du får ersättning för alla dagar i sjukfallet, utom karensdagen – alltså inte bara för de dagar du skulle ha arbetat om du inte blivit sjuk.

Arbetstidsberäknad sjukpenning får du under de första 14 dagarna om du är arbetslös eller om du är anställd men saknar rätt till sjuklön från arbetsgivaren. Vid frånvaro på grund av sjukdom får du, om du är anställd, ett löneavdrag som beror på antalet frånvarotimmar. Den arbetstidsberäknade sjukpenningen betalas endast för de dagar då du skulle ha arbetat om du inte blivit sjuk. För att kunna bestämma den arbetstidsberäknade sjukpenningen måste kassan fastställa din årsarbetstid, som är lika med din ordinarie arbetstid plus semesterledighet.

SJUKPENNING - TIDSBEGRÄNSNING OCH ERSÄTTNINGSNIVÅER

Förbundsgemensam skrift – "Åter till arbetet 2.0"

På denna webbplats finns inte utrymme att gå in på detaljerna i regelverket för sjukförsäkringen eller vilka konsekvenser det kan få för sjuka medlemmar och hur vi ska jobba fackligt. Arbetsgivarens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering är dock oförändrat. Därför är det viktigt att alla försäkringsrådgivare och skyddsombud skaffar och använder informations- och arbetsmaterialet ”Åter till arbetet 2.0” (beställs från LO-distribution). Där finns också hjälpmedel i form av en checklista för återgång i arbete.

Observera att materialet inte innehåller inte de senaste reglerna som har trätt i kraft efter den 1 januari 2010. Dessutom hänvisas i skriften till lagen om allmän försäkring, som numera ingår i socialförsäkringsbalken.

Sjukpenningen är tidsbegränsad, utom i vissa undantagsfall. Dessa är godkänd arbetsskada och vissa allvarliga sjukdomar.

Sjukpenning på normalnivån – tidsbegränsad till högst 364 dagar

I socialförsäkringsbalken, SFB, som började gälla den 1 januari 2011 har en del av sjukförmånerna bytt namn. Syftet är att göra terminologin tydligare.

Sjukpenning på normalnivån (hette före 2011 bara "sjukpenning") betalas i högst 364 dagar under en ramtid på 450 dagar. Sammanläggning av sjukperioder inom ramtiden medför att tidigare sjukperioder kan förkorta antalet dagar med sjukpenning på normalnivån i ett senare sjukfall.

Ersättningsnivån för sjukpenning på normalnivån är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, multiplicerad med 0,97. Multiplikationen med den så kallade korrigeringsfaktorn 0,97 sänker i praktiken ersättningsnivån till 77,6 procent.

Sjukpenning på fortsättningsnivån – högst 550 dagar

När du har fått sjukpenning på normalnivån i 364 dagar kan du ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivån (kallades tidigare "förlängd sjukpenning"). Om Försäkringskassan beviljar sjukpenning på fortsättningsnivån är den tidsbegränsad till 550 dagar.

Sjukpenning på fortsättningsnivån är 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, multiplicerad med 0,97. Multiplikationen med den så kallade korrigeringsfaktorn 0,97 sänker i praktiken ersättningsnivån till 72,75 procent.

SPECIALREGLER VID MYCKET ALLVARLIG SJUKDOM OCH ARBETSSKADA

Sjukpenning på normalnivån utan tidsbegränsning

Vid allvarlig sjukdom kan Försäkringskassan efter ansökan bevilja fler dagar med sjukpenning på normalnivå (denna förmån kallades före 2011 "fortsatt sjukpenning"). Det måste dock handla om en allvarlig sjukdom som är livshotande, exempelvis vissa typer av tumörsjukdomar, en neurologisk sjukdom som ALS eller väntan på transplantation av ett vitalt organ få fortsatt sjukpenning. Ett annat skäl är om den försäkrade befinner sig i livets slutskede, oavsett diagnos. Sjukpenning på normalnivån utan tidsbegränsning kan också beviljas för andra sjukdomar. Det ska dock handla om allvarlig sjukdom.

Specialregel vid arbetsskada

Som huvudregel kan du alltså få sjukpenning på normalnivån och fortsättningsnivån i sammanlagt högst 914 dagar (364 dagar plus 550 dagar). Sedan upphör din rätt till sjukpenning, såvida du inte uppfyller kriterierna för sjukersättning.

Tidsgränsen gäller dock inte om du har nedsatt arbetsförmåga på grund av en arbetsskada. Vid godkänd arbetsskada kan sjukpenning på fortsättningsnivån betalas utan bortre tidsgräns.

Ordlista
Korta beskrivningar av vanliga begrepp om man blir sjuk.

Sjuklön - Den ersättning du som anställd får av din arbetsgivare de första 14 dagarna av din sjukperiod.

Sjukpenning - Ersättning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Kan betalas ut på normalnivå eller fortsättningsnivå.

Sjukpenning på normalnivå - kan betalas ut i högst 364 dagar och motsvarar cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Sjukpenning på fortsättningsnivå - kan betalas ut i högst 550 dagar och motsvarar cirka 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Kallades tidigare förlängd sjukpenning.

Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå - kan i vissa fall beviljas efter 550 dagar och motsvarar cirka 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Kallades tidigare förlängd sjukpenning i vissa fall.

Fler dagar med sjukpenning på normalnivå - kan i vissa fall beviljas efter 364 dagar och motsvarar cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Kallades tidigare fortsatt sjukpenning.

Sjukersättning - Ersättning från Försäkringskassan när du inte kommer att återfå din arbetsförmåga.

Sjukperiod - Hela den tid som du inte kan arbeta eller kan arbeta mindre än vanligt på grund av sjukdom

SAMMANLÄGGNINGSREGEL - SJUKPENNING

Observera denna sammanläggningsregel för att beräkna sjukpenningens storlek är annorlunda än den sammanläggningsregel som gäller vid Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan.

För att fastställa antalet dagar som du har rätt till sjukpenning på normalnivån ska Försäkringskassan använda en ramtid på 450 dagar. Det innebär att alla sjukperioder 450 dagar bakåt i tiden, räknat från den aktuella sjukperiodens start, tas med i beräkningen. 450 dagar är cirka 15 månader.

Detta innebär att du snabbt kan komma upp i 364 ersättningsdagar i den senaste sjukperioden. Om så är fallet kan du ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivån. Ytterligare dagar med sjukpenning på normalnivån kan du, som nämnts, bara få om du lider av en mycket allvarlig sjukdom.)

Alla ersättningsdagar räknas

  • Alla dagar (kalenderdagar) med lagstadgad sjuklön som följs av dagar med sjukpenning på normal- eller fortsättningsnivån, rehabiliteringspenning, förebyggande sjukpenning eller ersättning för merkostnader för resor till/från arbetet.
  • Sjuklön som inte följs av sjukpenning räknas inte in i ramtiden. När sjuklön följs av sjukpenning sker däremot en sammanläggning där även sjuklönetiden räknas in.

Viktigt att komma ihåg är att alla dagar räknas som heldagar, oavsett om ersättningen har betalats på heltid eller deltid. Även dagar med reseersättning i stället för sjukpenning räknas som hela sjukdagar.

Ramtiden är ”rullande”

Ramtiden står inte still, utan för varje dag som går, ”rullar” även ramtiden framåt en dag. Det betyder i praktiken att det räcker med ett uppehåll på 87 dagar utan ersättning för att du kan få rätt till ytterligare högst 364 dagar med sjukpenning på normalnivån motsvarande cirka 80 procent av SGI.

För rätt till ”nya” sjukpenningdagar med sjukpenning på normalnivån krävs att du under uppehållet inte haft sjukpenning på normal- eller fortsättningsnivån, rehabiliteringspenning, förebyggande sjukpenning eller ersättning för merkostnader för resor till/från arbetet.

ERSÄTTNING ENLIGT LAG OCH AVTAL - SAMMANFATTNING

När maximalt antal sjukpenningdagar har förbrukats

Huvudregel

Denna huvudregel tillämpas även för personer vilkas tidsbegränsade sjukersättning upphör.

När du har haft sjukpenning på fortsättningsnivån i 550 dagar, upphör enligt huvudregeln rätten till sjukpenning. Då har du haft sjukpenning i sammanlagt 914 dagar – först på normalnivån i 364 dagar och därefter på fortsättningsnivån i 550 dagar. 914 dagar är detsamma som 30 månader eller 2,5 år.

Om du inte kan återgå i arbete hos din arbetsgivare eller om du är arbetslös kommer Försäkringskassan att erbjuda dig att skrivas in i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion som administreras av Arbetsförmedlingen.

Tre månaders introduktionsprogram

Ersättningen under de tre månader som programmet Arbetslivsintroduktion pågår betalas av Försäkringskassan i form av aktivitetsstöd på 223 kronor om dagen. Om du har rätt till ersättning enligt reglerna för arbetslöshetsförsäkringen, blir ersättningen högre – lägst 320 och högst 680 kronor om dagen. Eftersom reglerna för återinträde och överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen har mjukats upp (se vidare nedan) kommer fler att kunna få rätt till aktivitetsstöd som motsvarar a-kassenivån.

För deltagare i introduktionsprogrammet som är anställda som vill få aktivitetsstöd krävs att arbetsgivaren har beviljat tjänstledighet utan lön. Annars saknas förutsättningar för ersättning under tid i sådant program.

Om du insjuknar medan du deltar i introduktionsprogrammet, ska nedsättningen av arbetsförmågan bedömas i förhållande till möjligheterna att delta i programmet. Om sjukfrånvaron bedöms bli kortare, kan du få behålla ersättningen i form av aktivitetsersättning eller utvecklingsersättning. Du kan dock inte få sjukpenning. Det beror på att det måste ha gått 87 dagar för försäkrad vars sjukpenningdagar tagit slut och tre månader för försäkrad vars tid med tidsbegränsad sjukersättning tagit slut efter "utförsäkringen".

Annars ska du skrivas ut ur programmet och kan (men först efter "karenstiden" på 87 dagar) begära sjukpenning från Försäkringskassan. Bedömningen av arbetsförmågan sker då enligt de vanliga reglerna för sjukpenning, alltså i förhållande till alla arbeten på den reguljära arbetsmarknaden eller mot annat arbetsmarknadspolitiskt program.

Om du insjuknar efter de tre månadernas introduktionsprogram, har du återkvalificerat dig till en ny ersättningsperiod med sjukpenning på normalnivån.

Läs mer om Arbetslivsintroduktion i kapitlet Arbetslöshet.

Vid fortsatt arbetsoförmåga

Om du efter att ha uppnått den bortre tidsgränsen (30 månader, det vill säga 2,5 år) bedöms som fortsatt arbetsoförmögen av Försäkringskassan händer något av följande:

  • Om Försäkringskassan bedömer att du har en stadigvarande arbetsoförmåga på hela arbetsmarknaden, beviljas sjukersättning.
  • Vid godkänd arbetsskada gäller inte tidsbegränsningen till högst 550 dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån. Försäkringskassan kan efter ansökan bevilja ytterligare dagar.
  • Även i ett begränsat antal andra fall kan Försäkringskassan bevilja ytterligare dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån på grund av svår sjukdom.

Vid arbetsskada

Godkänd arbetsskada är det enda generella undantaget från huvudregeln om tidsbegränsning av antalet dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån. Om Försäkringskassan godkänner arbetsskadan, kan sjukpenning på fortsättningsnivån beviljas för så lång tid som arbetsoförmågan består. (Om Försäkringskassan inte bedömer att arbetsoförmågan är stadigvarande på hela arbetsmarknaden. I så fall kan ju sjukersättning beviljas helt eller delvis.)

Arbetsskadeanmälan (på blanketten FK 9210) ska givetvis alltid göras till Försäkringskassan. Det är dock ingen förutsättning för att Försäkringskassan ska pröva rätten till fler dagar med sjukpenning. Kassan kommer dock att begära att den försäkrade skickar in arbetsskadeanmälan.


För att få ytterligare dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån vid arbetsskada krävs en skriftlig ansökan. Försäkringskassan har tagit fram en ny blankett, nummer FK 9211, för detta. Därefter gör Försäkringskassan en utredning och en bedömning om arbetsoförmågan helt eller delvis beror på en arbetsskada. Den bedömningen ligger sedan till grund för beslutet om fler dagar med sjukpenning. Avslag på ansökan om fler dagar med sjukpenning i dessa sammanhang beror på att arbetsskada inte bedöms föreligga.

Sjukpenning på fortsättningsnivån i vissa fall

Försäkringskassan kan från och med 2010 bevilja ytterligare dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån – men bara i när det gäller svår sjukdom i vissa situationer och med restriktivitet.

  • Om du är intagen på sjukhus eller på grund av sjukdom får omfattande vård i hemmet.
  • Om du skulle riskera en allvarlig försämring av sjukdomen på grund av deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program.
  • Om du saknar verklighetsuppfattning och förmåga att orientera dig till följd av psykossjukdom eller vissa hjärnskador (dock inte vid missbruk av narkotika eller liknande).

Du måste själv ansöka om ytterligare dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån. Undantaget gäller den sista punkten ovan; i dessa fall räcker det med att det kommer till Försäkringskassans kännedom att du befinner sig i detta tillstånd.

SPECIALREGLER - SJUKPENNING

Reseersättning istället för sjukpenning

Liksom under sjuklönetiden kan du få reseersättning, till exempel för taxiresor, istället för sjukpenning om du på grund av sjukdom eller skada inte kan ta dig till och från arbetsplatsen men klarar av att arbeta när du väl har kommit dit.

Sjukpenning under semester

Ledighet för semester jämställs med förvärvsarbete. Under semester betalas sjukpenning för den ordinarie arbetstid som du skulle ha haft om du inte haft semester. Nedsättningen av din arbetsförmåga under semester bedöms i förhållande till de ordinarie arbetsuppgifterna.

Minskning av sjukpenningen i vissa fall

Sjukpenning plus kollektivavtalad ersättning får inte ge en högre ersättningsnivå än 90 procent – eller 85 procent under tid med sjukpenning på fortsättningsnivån. Annars har Försäkringskassan rätt att minska sjukpenningen så att den högsta sammanlagda ersättningsnivån blir 90 procent respektive 85 procent.

Denna så kallade minskningsregel tillämpas bara på avtalsförsäkringar som AGS men inte på privata sjukförsäkringar eller gruppsjukförsäkring som inte är kollektivavtalad.

Sjukpenning vid studieledighet

Under studieledighet är den sjukpenninggrundande inkomsten vilande. Det innebär att du inte får sjukpenning på grundval av din tidigare SGI. När studietiden är avslutad eller du gör ett definitivt studieavbrott, gäller den vilande SGIn igen.

Under studietiden kan du istället få sjukpenning beräknad enbart på den inkomst av arbete som du har under studietiden, så kallad studietids-SGI. Denna SGI fastställs i regel först när du blir sjuk.

Om du har studietids-SGI får du arbetstidsberäknad sjukpenning för hela sjukperioden. Den betalas bara för de dagar som du skulle ha förvärvsarbetat om du inte hade blivit sjuk.

Om du blir sjuk under sommarferier ska den vilande SGIn aktiveras och kalenderdagsberäknad sjukpenning betalas från sjukdag 2 i sjukperioden.

Sjukpenning vid arbetslöshet

Du har rätt till sjukpenning även som arbetslös. Förutsättningen är att du är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, att du har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och att din sjukdom hindrar dig från att stå till arbetsmarknadens förfogande.

Sjukpenningen ska kalenderdagsberäknas för de dagar när du är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen och är beredd att anta ett erbjudet arbete. Den som är permitterad jämställs med en arbetslös när det gäller bedömning av rätten till sjukpenning.

Den högsta möjliga sjukpenningen för en arbetslös är 486 kronor om dagen.

Att den högsta sjukpenningen till en arbetslös blir 486 kronor om dagen och inte 680 kronor, beror på att dagpenning från a-kassan betalas ut för fem dagar i veckan. Sjukpenning, däremot, betalas ut för sju dagar i veckan. 680 kronor om dagen i fem dagar per vecka motsvarar 486 kronor om dagen som betalas ut för sju dagar i veckan.

Ny regel som minskar "nollklassningsrisken" i vissa fall

Som tidigare nämnts finns risk för "nollklassning" (att Försäkringskassan sätter ned den sjukpenninggrundande inkomsten till noll konor) om den som blir arbetslös inte anmäler sig som arbetssökande till Arbetsförmedlingen. Nollklassning medför att man inte har rätt till sjukpenning.
läs mer här:
Socialförsäkringsbalken kap 26-27

Efter ett antal fall med bland annat svenska soldater som sårats under tjänstgöring i Afghanistan och som gått miste om rätten till sjukpenning därför att de inte anmält sig till Arbetsförmedlingen har en ny regel införts från och med den 1 januari 2011. Enligt den nya regeln kan en arbetslös få sjukpenning om att hon eller han på grund av egen sjukdom eller andra svåra omständigheter varit förhindrad att anmäla sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen.

Sjukpenning under arbetskonflikt

Den sjuklön som arbetsgivaren normalt betalar under de första 14 dagarna bortfaller om arbetsplatsen berörs av en konflikt, till exempel en strejk eller en lockout. Blir du sjuk under en konflikt, skulle du ju inte ha arbetat och därför är arbetsgivaren inte heller skyldig att betala sjuklön.

Från och med den 15:e dagen i sjukfallet betalas kalenderdagsberäknad sjukpenning från Försäkringskassan. Sådan sjukpenning betalas för alla kommande dagar i sjukperioden, oavsett om du skulle ha arbetat eller inte. Den kalenderdagsberäknade sjukpenningen från Försäkringskassan från och med den 15:e dagen betalas alltså även om du omfattas av en konfliktåtgärd.

Sjukpenning samtidigt med ålderspension

Om du kombinerar förvärvsarbete med ålderspension har du i princip rätt till sjukpenning om du blir sjuk. Det finns dock ett antal inskränkningar.

Den viktigaste är att du inte har rätt till sjukpenning om du månaden innan du börjar lyfta din ålderspension har uppburit till exempel hel sjukersättning.

Om du fortfarande arbetar efter det att du har fyllt 70 år har du bara rätt till 180 dagar med sjukpenning under hela din pensionsperiod. Men även tidigare, från 65 års ålder, kan försäkringskassan pröva din rätt och besluta att du bara har rätt till 180 dagar med sjukpenning under hela din pensionsperiod.

Publicerad av: Webmaster
Publicerad: 2011-07-19
Uppdaterad: 2015-03-26
Skriv ut
E-posta
Dela denna artikel