Lag sjuklön

Arbetsoförmåga definieras på samma sätt i lagen om sjuklön, SjLL, och i socialförsäkringsbalken, SFB. Arbetsförmågan måste alltså vara nedsatt av medicinska skäl.

Sjuklöneperioden börjar räknas från och med den första dagen då du är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom och får ett inkomstbortfall och de därpå följande 13 kalenderdagarna, det vill säga i sammanlagt 14 dagar. Den första dagen är karensdag.

Efter karensdagen betalas sjuklönen ut för de dagar du skulle ha förvärvsarbetat om du inte varit sjuk.

Sjuklön betalas ut steglöst för det inkomstbortfall som uppkommer. Du kan med andra ord få sjuklön även för en mindre del av arbetsdagen än en fjärdedel (som är den lägsta nivån i sjukpenningen) – till exempel 1/10 eller 9/10 sjuklön.

Läkarintyg efter sju dagar – eller från första dagen

Läkarintyget behöver inte innehålla uppgift om sjukdomsorsaken (diagnos) – om kollektivavtalet inte stadgar annorlunda.

Från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen (alltså sjukdag 8) krävs läkarintyg för att du ska ha rätt till sjuklön. Du ska lämna läkarintyget till din arbetsgivare.

I en del kollektivavtal står att läkarintyg ska lämnas tidigare än den sjunde dagen. I avtalet kan också stå att arbetsgivaren har rätt att anvisa vilken läkare som du ska vända dig till. I regel står arbetsgivaren för kostnaden för läkarintyget.

Dessutom har arbetsgivaren numera enligt lag rätt att vända sig till Försäkringskassan och begära beslut på att du ska lämna läkarintyg från första sjukdagen, så kallat förstadagsintyg. Den lagstadgade rätten får arbetsgivaren dock bara använda om det finns särskilda skäl:

  • Du är sjukskriven vid upprepade tillfällen utan att läkarkontakt har förekommit.
  • Du misstänks för missbruk av alkohol eller narkotika.
  • Du är ofta ”måndagssjuk”.
  • Du uppvisar ett sjukskrivningsmönster utan rimlig förklaring.

Även Försäkringskassan har rätt att förelägga dig att skaffa läkarintyg tidigare än den sjunde dagen.

Hur stor är sjuklönen?

Ersättningsnivån under sjuklöneperioden är 80 procent av lönen. Till skillnad från vad som gäller för sjukpenningen har sjuklönen inget inkomsttak. Sjuklön betalas även på eventuella lönedelar över sjukpenningens inkomsttak, det vill säga på lönedelar över 27750 kronor i månaden (år 2014).

KARENSDAGSREGLER

Huvudregel

Karensdagen är den första dagen i sjuklöneperioden, det vill säga den första dagen då du är frånvarande från arbetet och har ett inkomstbortfall. Även bara en del av dagen kan utgöra karensdag. Löneavdrag görs naturligtvis endast för frånvarotiden.

Flera arbetsgivare

Om du har flera arbetsgivare, räknas karensdag hos varje arbetsgivare.

Återinsjuknanderegel

En ny sjukperiod som börjar inom fem dagar från det att en tidigare sjukperiod har avslutats, betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag och sjuklöneperiodens längd. Det krävs inte att du återinsjuknar i samma sjukdom. Återinsjuknanderegeln har ingen begränsning. Den kan alltså tillämpas hur ofta som helst.

Exempel

Ulla är sjuk i fyra arbetsdagar. Ersättningen blir så här: Den första dagen är karensdag, dag 2, 3 och 4 får Ulla sjuklön med 80 procent. Efter att ha varit frisk i tre dagar blir Ulla sjuk på nytt. Ersättningen för den första sjukdagen i den nya perioden blir 80 procent och sjukdagen ska räknas som den femte dagen i sjuklöneperioden.

Sjukperiod 1

Sjukperiod 2

måndag

tisdag

onsdag

torsdag

fredag

lördag

söndag

måndag

sjuk

karensdag = 0%

sjuk

80%

sjuk

80%

sjuk

80%

sjuk

80%

Exempel

Jonas har varit sjuk och börjar arbeta igen en torsdag. För att återinsjuknanderegeln ska gälla, måste han bli sjuk på nytt senast följande måndag.

Om återinsjuknandet inträffar på en arbetsfri dag, fortsätter inte sjuklöneperioden att löpa förrän den första dag då den anställda skulle ha arbetat.

HÖGRISKSKYDD

Allmänt högriskskydd

Detta skydd är utformat så att antalet karensdagar begränsas till tio under en tolvmånadersperiod. Högriskskyddet gäller varje anställning för sig och är oberoende av orsaken till sjukfrånvaron.

Arbetsgivaren är ansvarig för att sjuklön betalas ut för den första dagen i sjukfallet när du har haft så många sjukperioder att du omfattas av högriskskyddet.

Särskilt högriskskydd

Om du har en kronisk sjukdom eller ett funktionshinder kan Försäkringskassan efter ansökan från dig bevilja så kallat särskilt högriskskydd. Detta gäller om du kan antas vara sjukfrånvarande i en sådan utsträckning att du har

  • fler än tio sjukperioder under en tolvmånadersperiod

eller

  • en eller flera sjukperioder på mer än 28 dagars sjukfrånvaro i följd under en tolvmånadersperiod

I så fall kan du få sjuklön eller sjukpenning redan från första dagen i varje sjukperiod. Din arbetsgivare kan också ha rätt till ersättning för sina kostnader för sjuklön. Den sjukdom du har måste vara väl dokumenterad och Försäkringskassan kan begära ett läkarutlåtande om kassan anser att det behövs.

Högriskskydd – och ersättning till arbetsgivaren för karensdag/-ar – kan beviljas också om du är sjukfrånvarande på grund av ingrepp i samband med donation eller förberedelse för donation av egna organ eller vävnader.

SPECIALREGLER - SJUKLÖN

Ersättning för resekostnader istället för sjuklön

Du kan få reseersättning istället för sjuklön om du på grund av sjukdom eller skada inte kan ta dig till och från arbetsplatsen men klarar av att arbeta när du väl har kommit dit.

Karensdagen tillämpas även vid reseersättning. Dagar då arbetsgivaren betalar reseersättning istället för sjuklön räknas dessutom som "sjuklönedagar" när man beräknar sjukperiodens längd. Om denna period varar utöver 14 dagar, tar Försäkringskassan över ansvaret från och med sjukdag 15, och fortsätter att betala reseersättning istället för sjukpenning.

Sjuklön under semester och ledighet

Sjuklön betalas normalt för de dagar som du skulle ha arbetat. Du har dock rätt till sjuklön under semestern om du har rätt till semesterlön och begär att sjukdag inte ska räknas som semesterdag. Sjuklönen beräknas i så fall på semesterlönen.

Sjukdom under annan ledighet ger rätt till sjuklön endast om du har rätt till lön under ledigheten. Exempel: vid viss ledighet för fackliga uppdrag eller dag då permitteringslön skulle ha betalats.

ARBETSGIVARENS SKYLDIGHETER

Anmälan till Försäkringskassan

Om du fortfarande är sjuk efter de första 14 dagarna, är arbetsgivaren skyldig att göra anmälan om sjukfallet till Försäkringskassan. En sådan anmälan ska göras inom sju dagar efter det att sjuklöneperioden är slut. Genom denna anmälan får kassan kännedom om sjukfallet och kan betala sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken, SFB, för resten av sjukskrivningstiden. Det är alltså arbetsgivaren och inte du som anställd som ska göra anmälan om fortsatt sjukskrivning till Försäkringskassan.

Undantag
Om din rätt till sjuklön upphör på grund av att anställningen upphör, är arbetsgivaren inte skyldig att anmäla sjukfallet till Försäkringskassan. Då måste du själv göra anmälan till Försäkringskassan för att ha rätt till sjukpenning enligt SFB.

Tystnadsplikt

Arbetsgivare har tystnadsplikt beträffande uppgifter som kan komma fram om en anställds hälsotillstånd eller personliga förhållanden genom uppgifter i läkarintyg eller i en försäkran. Även andra anställda, till exempel på personalavdelningen, har tystnadsplikt. Brott mot tystnadsplikten bestraffas enligt brottsbalken.

Sjukkontroll

Försäkringskassan får göra sjukkontroll även under sjuklöneperioden. Kontrollen kan innebära kontakt med arbetsgivaren, behandlande/sjukskrivande läkare eller annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter. Kassan kan också göra hembesök hos den sjuka.

Försäkringskassan har rätt att lämna ut uppgifter till arbetsgivaren om vad som framkommit vid sjukkontrollen.

TVIST OM SJUKLÖN

Exempel på tvister om sjuklön kan vara om det föreligger ett anställningsförhållande eller inte eller på vilket inkomstunderlag som sjuklönen ska beräknas. Tvist om sjuklön är en arbetsrättslig tvist, vilket innebär att lagen om rättegång i arbetstvister gäller. Ärendet kan avgöras av tingsrätt (som första instans) och/eller av Arbetsdomstolen.

Om tvisten gäller frågan om den anställdas arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdom ska Försäkringskassan avge yttrande i frågan om det kommer en begäran om detta från arbetsgivare, arbetstagare, arbetstagarorganisation eller domstol.

Tvisten kan dock också gälla beslut som fattats av Försäkringskassan, till exempel om förstadagsintyg. I så fall gäller de vanliga omprövnings-/överklagandereglerna i socialförsäkringsärenden som du kan läsa mer om i kapitlet "Överklaga"

Sjuklönegaranti från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön

Om du tvistar med arbetsgivaren om rätten till sjuklön, kan Försäkringskassan efter ansökan från dig betala ersättning om kassan bedömer att du sannolikt har rätt till den begärda sjuklönen. Gäller tvisten något annat, till exempel om storleken på sjuklönen, lämnar kassan inte någon ersättning.

Publicerad av: Webmaster
Publicerad: 2011-07-20
Uppdaterad: 2014-09-28
Skriv ut
E-posta
Dela denna artikel