Praktiska anvisningar

Om du har råkat ut för en arbetsskada ska du snarast anmäla detta till din arbetsgivare. Arbetsgivaren är då enligt lag skyldig att omedelbart anmäla skadan till Försäkringskassan. Arbetsgivaren är även skyldig att samråda med skyddsombudet om anmälan. Glöm inte att även anmäla till det arbetsskadeförsäkringsavtal du omfattas av.

Skadeanmälan

Den skadade har rätt att ta del av anmälan. Skyddsombudet och om möjligt även den skadade bör/ska därför genom påskrift på anmälan intyga att de tagit del av den. Påskriften innebär inte att man godkänt anmälan.

Om skyddsombudet eller den skadade har en annan uppfattning än arbetsgivaren om händelseförloppet vid olycksfallet eller om vilka faktorer som är orsak till en arbetssjukdom, bör de i första hand försöka få arbetsgivaren att komplettera eller korrigera uppgifterna i anmälan. Alternativet är att komplettera anmälan med en egen skrivelse.

Det är viktigt att du i anmälan försöker ge en så fullständig beskrivning som möjligt av det händelseförlopp som ledde fram till olycksfallet eller av orsakerna bakom en arbetssjukdom. Knapphändiga uppgifter i skadeanmälan tvingar Försäkringskassan att göra kompletterande utredningar, vilket leder till förlängda handläggningstider.

Ansökan om ersättning från arbetsskadeförsäkringen

Ansökningsblankett kan hämtas på Försäkringskassans webbplats eller beställas från Försäkringskassan. Det går också bra att göra ansökan i ett vanligt brev. Det viktiga är att ansökan är skriftlig.

Ansökan om ytterligare dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån vid arbetsskada

Normalt kan man bara ha sjukpenning på fortsättningsnivån i 550 dagar – men denna tidsbegränsning gäller dock inte om Försäkringskassan bedömer att arbetsoförmågan beror på en arbetsskada.

Försäkringskassan har en särskild blankett (FK 9211) som arbetsskadade som närmar sig gränsen på 550 dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån kan använda för att ansöka om fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån. Försäkringskassan gör därefter en arbetsskadeprövning.

Blanketthjälp

Försäkringskassan har en egen tryckt anvisning till hjälp för den som ska fylla i arbetsskadeblanketten.

Dessutom finns råd och anvisningar för hur du fyller i både blanketten för anmälan om arbetsskada och blanketten för ansökan om ersättning i LOs publikation "Blankettguiden", som du kan beställa från LO-distribution - tel 026-24 90 26, e-post lo@strombergdistribution.se. Det finns ochså som pdf-fil på Ff-torget under Facket försäkrar-avdelningen på www.lo.se.

PRAKTISKA ANVISNINGAR - TRYGGHETSFÖRSÄKRING VID ARBETSSKADA

Skadeanmälan

TFA administreras av AFA Försäkring. Du kan anmäla skada antingen via AFA Försäkrings nya kundwebb eller som tidigare på pappersblankett. Handläggningstiden blir kortare om du anmäler via kundwebben.

Du kan anmäla arbetsskada på kundwebben utan e-legitimation men e-legitimation krävs om du vill kunna följa ditt ärende, till exempel om du vill se om det skickats pengar till kontot. Ingången till kundwebben finns på www.afaforsakring.se.

Blanketthjälp

Råd och anvisningar för hur man fyller i TFA-blanketten finns i LOs publikation "Blankettguiden", som du kan beställa från LO-distribution. Den finns ochså som pdf-fil på fftorget.lo.se.

Mer att tänka på vid skadeanmälan

För AFA Försäkrings handläggning är det av stor betydelse att alla uppgifter på anmälningsblanketten fylls i. Det är till exempel mycket viktigt att händelseförloppet och annat som bidragit till ett inträffat olycksfall beskrivs utförligt. Skicka om möjligt med en kopia av den anmälan som sänts till Försäkringskassan.

Om det saknas uppgifter om datum för sjukanmälan, sjukpenningens storlek och liknande innebär det att AFA Försäkring måste komplettera dessa uppgifter i efterhand, vilket leder till förlängda handläggningstider.

Glöm inte att bifoga läkarintyg samt kvitton på kostnader, i original. Se också till att den skadades personnummer finns på alla handlingar som sänds till AFA Försäkring.

Att tänka på vid anmälan till Vållandenämnden

Det är den skadade själv som måste ta initiativ för att få ett ärende prövat i Vållandenämnden. Se därför till att vållandeutredning begärs redan i TFA-anmälan.

Facket bör hjälpa den skadade med utredning och anmälan!

Vållande och vållandeärenden är ett komplicerat område som kräver ett aktivt fack. Både försäkringsrådgivare och skyddsombud har här ett ansvar att informera om regler och framför allt att hjälpa den skadade att fylla i TFA-blanketterna så att utredningen blir så utförlig som möjligt.

Det är den skadade själv som måste lämna de uppgifter som visar, det vill säga bevisar, att arbetsgivaren eller någon han ansvarar för varit vållande. Alla uppgifter som den skadade vill åberopa ska framgå av handlingarna. Se därför till att TFAs utredningsblankett fylls i så utförligt som möjligt. För belastningsskador, skador till följd av kemiska ämnen (inkl vatten), mobbning och stress finns särskilda utredningsblanketter - se vidstående bilagor.

Följande frågeställningar kan vara till ledning:

  • Hur lång erfarenhet hade den skadade av det aktuella arbetet?
  • Hade den skadade fått klara instruktioner om hur arbetet skulle utföras?
  • Vilka säkerhetsföreskrifter gällde för det aktuella arbetet?
  • Var den skadade medveten om vilka säkerhetsföreskrifter som gällde?
  • Har liknande skador inträffat tidigare på arbetsplatsen och, om så är fallet, vilka skadeförebyggande åtgärder hade vidtagits med anledning av detta?
  • Hade skadan kunnat förutses eller undvikas och i så fall hur?
  • Har arbetsgivaren genomfört systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, på arbetsplatsen? Finns dokumentation?
  • Har skyddskommittén, Arbetsmiljöinspektionen, företagshälsovården eller polisen utrett den anmälda skadan?

Förklara fackord/fackuttryck och skicka gärna med foto, skiss, ritning eller dylikt. Finns utredning från yrkesinspektion, polis eller annan, skicka gärna med den.

Skyddsombudets och arbetsgivarens åsikter är också mycket väsentliga för att få ett så utförligt beslutsunderlag som möjligt. Ett krav är dessutom att arbetsgivaren undertecknar utredningsblanketten. Observera att Vållandenämndens uppgift inte är att ”bestraffa” någon utan endast att fastställa om rätt till ersättning enligt § 22a i TFA-villkoren föreligger eller inte, det vill säga om den skadade har rätt till full ersättning för inkomstförlust och kostnader.

Visar det sig i efterhand att något väsentligt saknas i utredningsunderlaget går det bra att komplettera och begära omprövning i nämnden.

Blanketthjälp

Råd och anvisningar för hur man fyller i TFA-blanketten och blanketten "Utredningsunderlag – Vållande" samt blanketterna för belastningsskador och skador till följd av kemiska ämnen finns i "Blankettguiden", som du kan beställa från LO-distribution. Se vidstående bilagor

Att tänka på vid utredning och anmälan av arbetsskada

Oavsett vilken typ av arbetsskada som anmäls och oavsett vart den anmäls (Försäkringskassan eller TFA), är det viktigt att göra en ordentlig utredning av bakgrund, händelseförlopp, orsakssamband och så vidare.

Utförliga anvisningar, råd och tips om hur man utreder och dokumenterar arbetsskador finns i LOs Skadehandbok. Anvisningarna är sorterade efter skadetyp: olycksfall i arbetet, färdolycksfall, arbetssjukdomar och smitta.

LOs Skadehandbok är ett viktigt komplement till denna grundutbildningsbok. Se till att det finns åtminstone ett exemplar på din arbetsplats. Både du och skyddsombudet har nytta av Skadehandboken. Du beställer Skadehandboken från LO-distribution. Den senaste upplagan kom ut 2008.

Att tänka på beträffande den medicinska utredningen

Försäkringskassan gör, som nämnts, en bedömning dels av om det funnits en skadlig inverkan i den skadades arbete, dels av om det finns något samband mellan denna skadliga inverkan och den skada/sjukdom som uppkommit i det enskilda fallet? För att kunna avgöra detta tar kassan in ett medicinskt underlag, till exempel ett läkarutlåtande eller journalanteckningar från den behandlande läkaren.

Det är viktigt att kontrollera att de sjukdomar som den skadade anser vara arbetsorsakade finns med i det medicinska utredningsmaterialet.

Dessutom bör man också noga se efter hur läkaren har bedömt skadligheten i arbetet. Har läkaren tillräckliga kunskaper om aktuella arbetsförhållanden eller uttalar hon eller han sig bara i allmänna ordalag?

Om företagshälsovården inte deltagit i utredningen bör man överväga om man kan förbättra beslutsunderlaget genom att koppla in företagsläkaren. Med sina speciella kunskaper om bland annat arbetsmiljö kan hon eller han kanske tillföra ärendet viktig information.

Att tänka på vid anmälan om olycksfall

När man fyller i en skadeanmälan är det viktigt att man utförligt redogör dels för hela händelseförloppet, dels för de faktorer som medverkade till att olycksfallet inträffade.

Vid fallolyckor bör man bland annat tänka på att ange fallhöjd, hur den skadade föll, om den skadade slog i något, vad hon/han landade på och hur hon/han landade.

Händelseförloppet vid skador som beror på halkning, sträckning eller plötslig överbelastning måste också anges noga.

Här kan uppgifter om halt underlag eller ojämnt underlag vara av stor betydelse. Likaså ska tyngden på det som bars eller lyftes vid olycksfallet anges. Om olycksfallet innebar ett plötsligt vridvåld mot en viss led eller mot till exempel nacken eller ländryggen så är det mycket viktigt att även detta kommer med i beskrivningen.

Ofta beror olycksfall på underbemanning, arbetsgivarens försummelser, hög arbetsbelastning, misstag av arbetskamrat, fel på skyddsanordningar, bristande utrustning och liknande. Naturligtvis måste även sådana förhållanden beskrivas.

Att tänka på vid anmälan om arbetssjukdom

De uppgifter som lämnats på anmälan vid en misstänkt arbetssjukdom är sällan så utförliga att de är ett tillräckligt underlag för ett beslut. För att Försäkringskassan ska få ett godtagbart beslutsunderlag krävs det oftast att olika kompletterande utredningar görs. Kassans utredare brukar då vända sig direkt till den skadade för att få de uppgifter som saknas. Kassan kan också kontakta arbetsgivaren, företagshälsovården, skyddsombudet, försäkringsrådgivaren eller den lokala fackliga organisationen.

Bakom en arbetssjukdom kan det finnas många orsaker. Det är viktigt att rikta in utredningen på sådana faktorer i arbetsmiljön som kan ha orsakat skadan eller försämrat den skadades hälsotillstånd.

Arbetsgivaren är skyldig att tillsammans med de anställda genomföra systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Med det menas att arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetsmiljöaspekter vid planering och ledning av arbetet. Han ska också kontrollera att det förebyggande arbetsmiljöarbetet gett avsett resultat. I detta ingår att arbetsgivaren ska dokumentera hur den har gått till.

Vid utredningen kan nedanstående frågeställningar vara till vägledning när det gäller att beskriva den troliga orsaken till olika sjukdomar. De följande exemplen är inte fullständiga utan måste naturligtvis kompletteras utifrån förhållandena i varje enskilt fall.

Besvär i rörelse- och stödjeapparaten

Till exempel vid diagnoserna rygg- och ledbesvär, tendinit (seninflammation), epicondylit (tennisarmbåge) och myalgi (muskelbesvär).

Utredningen bör inledningsvis ge en allmän bild av den skadades arbetsmiljö när det till exempel gäller:

  • arbetsplatsens utformning
  • verktygs och maskiners beskaffenhet och funktion
  • arbetets organisation.

Vid beskrivning av arbetsmoment, arbetsställningar, arbetsrörelser och liknande ska det största intresset ägnas de moment som belastar eller är en påfrestning på den skadade kroppsdelen.

Vid ländryggsbesvär ska man framför allt ange arbetsställningar och belastningar, speciellt i samband med vridningar och andra arbetsrörelser. Glöm inte heller att ange hur ofta olika rörelser görs och hur tunga olika lyft är. Särskilt viktigt är att beakta om vridning sker med eller utan att fötterna samtidigt förflyttas. Vridning av överkroppen utan fotförflyttning är, liksom tunga lyft, farligt för ryggen.

Vid besvär i nacke och axlar är det arbetsställningen och belastningen av huvud och armar som i första hand är intressanta. Ägna stort intresse åt det arbete som utförs med händerna över axelplanet eller med armarna utsträckta från kroppen. Vid utredningen: Ta hjälp av Arbetsmiljöverkets föreskrift "Belastningsergonomi". Den bör kunna ligga till grund för bedömning av om skadliga lyft eller arbetsställningar förekommer.

När det gäller epicondylit är det handens och underarmens arbetsrörelser och belastningar som ska beskrivas.

Vid ensidigt arbete med låsta arbetsställningar får man ofta muskel- och seninflammationer i till exempel armar, axlar eller nacke. För att ge en rättvisande bild av den skadliga inverkan måste självfallet dessa moment beskrivas. Om den skadade suttit i fixerade arbetsställningar ska man ange hur länge ett sådant moment pågår och hur lång viloperioden är mellan momenten.

Om arbetskamrater med samma arbetsuppgifter har liknande besvär är detta naturligtvis en viktig upplysning som ska finnas med i utredningen.

Eksem

Vid utredning av eksem som kan ha uppkommit vid kontakt med kemiska ämnen: Granska noga tillverkarens/importörens produktblad. Om ämnet/vätskan el dyl inte anges vara eksemframkallande men ingen annan förklaring finns, bör förfrågan ställas till tillverkare/importör. Eksemframkallande substans kan finnas men kan ha glömts bort. Det kan också vara så att man ansett risken för skada försumbar. Kemikalieinspektionen kan också kontaktas.

Icke-allergiska eksem

Kontakt med vatten, rengöringsmedel, oljor eller lösningsmedel kan ge upphov till hudirritationer och eksem.

En utredning om sådana besvär ska beskriva:

  • Vilka kontakter som förekommer med skadliga ämnen.
  • Hur dessa kontakter sker.
  • Hur ofta kontakterna förekommer.
  • Om försämringar sker vid vissa typer av arbeten.
  • Om förbättringar sker under längre ledigheter.
  • Om liknande besvär förekommer hos andra med samma arbetsuppgifter.

Även här är det viktigt att klarlägga vilka produkter som kan finnas i luften samt vad tillverkare/importör angivit om dessa i produktbladen.

Allergiska eksem

Ett allergiskt eksem är resultatet av en förvärvad överkänslighet för ett eller flera ämnen. När en allergi för ett visst ämne fastställts ska utredningen beskriva vilka kontakter som förekommit i arbetet med det aktuella ämnet, hur långvariga och hur intensiva de varit.

Även här är det viktigt att klarlägga vilka produkter som kan finnas i luften samt vad tillverkare/importör angivit om dessa i produktbladen.

Luftrörsbesvär

Olika ämnen i luften på en arbetsplats kan ge upphov till besvär i andningsvägarna. Besvären kan vara allergiska eller icke-allergiska.

Har den skadade blivit allergisk mot ett särskilt ämne ska utredningen ge svar på om ämnet i fråga förekommit i den skadades arbetsmiljö, hur han kommit i kontakt med det och hur ofta.

Har den skadade drabbats av luftrörsbesvär som inte är av allergisk typ ska utredningen inriktas på att beskriva den materialhantering och de ämnen som funnits i miljön och som kan ha gett upphov till andningsbesvär.

Även här är det viktigt att klarlägga vilka produkter som kan finnas i luften samt vad tillverkare/importör angivit om dessa i produktbladen.

Lungsjukdomar

Sjukdomar med diagnoserna pleuraplack (förkalkningar i lungsäcken, orsakade av exposition för asbest) asbestos (dammlunga orsakad av asbest) och silikos (så kallad stendammlunga) räknas till lungsjukdomarna.

Tiden från det att den skadade för första gången kom i kontakt med det skadliga ämnet till dess att skadan kan konstateras är vanligtvis mycket lång, ofta över 20 år. Detta gör att till exempel expositionsförhållandena kan vara svåra att ange. Den skadade och den arbetsgivare hos vilken han utsattes för det skadliga ämnet, kan trots det ändå lämna tillräckliga uppgifter i de flesta fall. Arbetsmiljöinspektionen kan också ha gjort undersökningar på de arbetsplatser som är aktuella.

Det är ur medicinsk synvinkel tveksamt att ange att pleuraplack i sig är en sjukdom. Enbart pleuraplack - om den inte har extrem omfattning och kallas pansarlunga, vilket är mycket sällsynt - orsakar inte lungfunktionsnedsättning. Däremot kan även själva lungorna ha tagit skada av asbestfibrerna och då med lungfunktionsnedsättning som följd. Enbart pleuraplack utan lungfunktionsnedsättning berättigar inte till ersättning.

Hörselskador

En hörselskada konstateras oftast först sedan den skadade har varit utsatt för skadligt buller under lång tid och i många fall hos olika arbetsgivare. Exakta uppgifter om bullernivåer kan därför vara svåra att få fram. Man ska dock, så gott det går, i kronologisk ordning ange de olika arbeten den skadade haft och de bullernivåer som förekommit. Arbetsmiljöinspektionen kan i vissa fall ha uppgifter om bullernivåer på vissa arbetsplatser, inom vissa yrkesområden och för vissa maskiner och verktyg.

Bullerskada kan uppstå även till följd av ljudbang, till exempel en detonation. Detta blir då en olycksfallsskada, eftersom den hände vid ett specifikt tillfälle och ska ersättningsmässigt prövas så.

Vibrationsskador

Utredningen ska innehålla uppgifter om:

  • Under hur lång yrkesverksam tid den skadade har varit utsatt för vibrationer.
  • Hur ofta den skadade har arbetat med vibrerande verktyg.
  • Hur många timmar den skadade arbetat per dag.
  • Vilka verktyg som har använts. Det är viktigt att inte bara ange typ av vibrerande vektyg (till exempel borrmaskin) utan också fabrikat och typnummer.
  • Vilket eller vilka material den skadade har bearbetat.
  • Vilken utbildning/information om att ”känna efter före” som den skadade fått i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Cancer

En cancersjukdom uppkommer, eller upptäcks, ofta först lång tid efter det att den första kontakten med det skadliga ämnet har skett. Av den anledningen måste en beskrivning av expositionen för skadliga ämnen sträcka sig mycket långt, kanske 20 – 30 år, tillbaka i tiden.

Det råder olika uppfattning om de flesta cancerformer huruvida de är arbetsrelaterade eller inte. Asbestcancern med diagnos mesoteliom (startar i lungsäck, bukhinna och hjärtsäck) samt näscancer till följd av oftast mångårigt dammande arbete – för det mesta trädamm från feta träslag – anses vara signalcancer. Forskarna anser således att cancer med ovan angiven placering och arbete med asbest respektive trädamm beror på detta arbete. Mesoteliom drabbar i allmänhet sent i livet och ofta när arbetarna gått i pension. Det är en viktig facklig uppgift att bevaka rätten till ersättning.

Lösningsmedelspåverkan

Den skadliga inverkan i form av arbete med lösningsmedel ska beskrivas uttömmande. Även i dessa typer av ärenden måste utredningen ofta sträcka sig långt tillbaka i tiden.

Utredningen ska belysa:

  • Vilken typ av arbete som bedrevs.
  • Vilka olika former av lösningsmedel den skadade varit utsatt för och vilka eventuella blandningar av olika medel som har förekommit. Efterfråga varuinformationsbladet, gärna med uppgift om risk och innehåll!
  • Kvantiteten lösningmedel av olika slag som använts av den skadade. Arbetsgivaren har kanske handlingar om hur mycket som köpts in under åren.
  • Under vilka perioder som exponering har förekommit samt hur ofta och hur länge under dessa perioder.
  • Vilka arbetsmetoder som den skadade har använt.
  • I vilken typ av arbetslokaler som arbetet har skett. Redovisa lokalens storlek och allmänventilationen. Öppningsbara fönster/dörrar? I vilken utsträckning höll man öppet på grund av lösningsmedelsångor?
  • Vilken skyddsutrustning som användes och vilken skyddsutrustning som eventuellt saknades.
  • Hur arbetet har utförts. Sölades det med lösningsmedel? Förvarades lösningsmedel i öppna kärl? Fanns det dragskåp för förvaring av färg? Skedde arbete, till exempel målning, under utsug? Har arbetsmiljön förbättrats under åren? På vilket/vilka sätt och när?

Hjärtsjukdomar

Hjärtbesvär kan uppkomma som ett resultat av fysiskt och psykiskt ansträngande arbetsförhållanden. Utredningen ska därför inriktas på förekomsten av sådana förhållanden i den skadades arbete.

Psykiska och psykosomatiska sjukdomar

Det finns åtskilliga förhållanden i arbetet som kan ge upphov till psykiska eller psykosomatiska besvär hos de anställda. Några exempel kan vara dålig arbetsorganisation, återkommande produktionsstörningar, orimliga produktionskrav, samarbetsproblem mellan arbetsledning och arbetstagare samt mobbning.

Beslut i denna typ av ärenden riskerar ofta att bli felaktiga på grund av bristfälliga utredningar. Allt i den bakomliggande situationen måste därför redovisas på ett utförligt och objektivt sätt.

Att tänka på vid ett eventuellt överklagande

Vid arbetsskada bör man särskilt tänka på följande:

  • Granska den utredning som legat till grund för beslutet kritiskt.
  • Finns det brister i beskrivningen av det inträffade olycksfallet?
  • Har händelseförloppet och skadans konsekvenser beskrivits tillräckligt uttömmande?
  • Har skadligheten i arbetet beskrivits tillräckligt utförligt i arbetssjukdomsärendet?
  • Kan beslutsfattaren bilda sig en uppfattning om skadligheten i arbetet?
  • Finns det redogörelse för tyngder, frekvenser av lyft, ensidighet eller annan skadlighet som den skadade har varit utsatt för?
  • Finns det anledning att begära att Försäkringskassan tar in ytterligare läkarutlåtande där frågan om arbetsskada diskuteras mer utförligt?
  • Har företagsläkaren varit inkopplad?
  • Finns det anledning att vända sig till en yrkesmedicinsk klinik eller till en specialist?

CHECKLISTA - ARBETSSKADA

Försäkringsinformatören

  • Se till att skada/tillbud anmäls till arbetsgivare och skyddsombud.
  • Informera den skadade om vad som normalt händer vid anmälan om arbetsskada till Försäkringskassan respektive AFA Försäkring.
  • Informera den skadade om arbetsgivarens ansvar vid vållande.

Den skadade

  • Anmäl skadan/tillbudet till arbetsgivaren och skyddsombudet.
  • Skaffa anmälningsblanketter från Försäkringskassan (för anmälan dit) respektive arbetsgivaren (för ”Skadeanmälan TFA/TFA-KL” ) och fylla i dem.
  • Glöm inte att bifoga läkarintyg samt – till AFA Försäkring – även originalkvitton på kostnader och en kopia av anmälan till Försäkringskassan.

Arbetsgivaren

Skyddsombudet

  • Ta del av alla anmälningar och skriv under anmälan till Försäkringskassan.
  • Se till att arbetsgivaren vidtar åtgärder så att liknande skador/tillbud i möjligaste mån undviks i framtiden.

Utred vid behov om arbetsgivaren kan göras ansvarig för skadan (det vill säga om arbetsgivaren vållat skadan).

Publicerad av: Webmaster
Publicerad: 2011-07-23
Uppdaterad: 2014-10-28
Skriv ut
E-posta
Dela denna artikel