Avtal - PSA, TFA och TFA-KL

Som framgått av tidigare avsnitt ger SFB ett begränsat skydd vid arbetsskada. Fackföreningsrörelsen har därför förhandlat fram ett kompletterande försäkringsskydd i kollektivavtalen.

 

På SEKOs avtalsområden gäller olika avtal: Det statliga personskadeavtalet, PSA, och Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA eller TFA-KL. Avtalen är snarlika.

VEM ÄR FÖRSÄKRAD?

PSA (statligt anställda)

PSA gäller för anställda inom statliga myndigheter eller affärsverk för vilka Arbetsgivarverket har rätt att sluta kollektivavtal om avlöningsvillkoren.

TFA-KL (kommun- och landstingsanställda)

TFA-KL gäller för anställda i kommuner och landsting och för vissa kommunala bolag.

TFA (privatanställda)

TFA gäller för de anställda som inte omfattas av PSA eller TFA-KL. Exempelvis Målare, elektriker, byggnadsarbetare och städare.

SKILLNADEN MELLAN AVTALEN

Våld och misshandel

Den största skillnaden mellan de tre arbetsskadeavtalen gäller ersättning för hot, våld och misshandel.

PSA

Ersättning lämnas, från första dagen, för hela inkomstförlusten om skadan uppstått till följd av våld eller misshandel eller hot. Det gäller även om hotet/våldet/misshandeln inträffat under fritiden men kan anses bero på den skadades tjänsteutövning.

I PSA-villkoren uttrycks den ersättningsberättigade skadeorsaken som "våld och misshandel av fysisk och psykisk art".

TFA-KL

Före 2012-04-01 gällde att;

Den som är sjukskriven i minst 8 dagar till följd av våld eller misshandel har rätt till ersättning från första dagen för:

  • faktisk inkomstförlust
  • sjukvårdskostnader
  • andra utgifter, till exempel kläder, glasögon.

Numera gäller samma som för TFA (se nedan)

TFA

Skada till följd av våld eller misshandel ersätts enligt de vanliga reglerna för olycksfall i arbetet. Det vill säga - numera från 2012-04-01 - ersättning för inkomstförlust under den akuta sjuktiden, redan från första dagen.


Ersättning för kostnader

Skadan ska styrkas genom läkarbesök för att ersättning ska utbetalas för skadade glasögon, hörapparat, proteser med mera, samt för läkarbesök och sjukvårdskostnader.

Om sjukskrivningen varat i 15 dagar eller längre ska samtliga merkostnader i form av, t ex läkar- och sjukvårdskostnader, hemhjälpskostnader samt för eventuella kostnader för vid olycksfallet skadade kläder ersättas.

Giltighetstid och efterskydd

Personskadeförsäkringen, sedermera PSA, gäller från 1973 för olycksfall och från 1974 för yrkessjukdomar. Sjukdomar som visat sig före 1974 omfattas alltså inte av försäkringen. Men det finns två undantag:

  • vissa lungskador och
  • vissa hörselskador.


Åldersgränser

Enligt TFA och TFA-KL kan man inte få ersättning för en arbetsskada om den upptäcks efter det man fått ålderspension, undantaget lungskador till följd av asbest. Detta om sådan skada / sjukdom visar sig före 75 års ålder.

Till skillnad från TFA och TFA-KL finns i PSA ingen åldersgräns för ersättning. Det innebär att även den som är pensionär kan få ersättning för skador som orsakats av arbetet, oavsett när de upptäcks.

Exempel

Anna, som är 67 år, läser om försäkringar i sin förbundstidning. Hon har arbetat som lokalvårdare. Under flera år har hon haft ont i ryggen efter en halkolycka. Åren innan hon fick pension var hon ofta sjukskriven. Tidigare hade hon inte tänkt så mycket på försäkringar. Anna ringer till sin avdelning och får hjälp med att anmäla skadan till Försäkringskassan och AFA Försäkring.

Övertalig

PSA har ett efterskydd för om du väljer att inte flytta med till den nya orten i samband med uppsägning på grund av arbetsbrist eller i samband med omlokalisering

Om du i ett sådant fall får en ny anställning där du inte omfattas av en jämförlig rätt till ersättning vid personskada, gäller PSA under fem år räknat från övergångstillfället.

ERSÄTTNINGAR UNDER DEN AKUTA SJUKTIDEN

Ersättningen från PSA, TFA eller TFA-KL under den akuta sjukdomstiden är olika beroende på om den skadade har drabbats av ett olycksfall, ett färdolycksfall eller en arbetssjukdom. Dessutom måste den akuta sjuktiden överstiga 14 dagar för att ersättning för inkomstförlust kan utges från PSA. Denna begränsning gäller alltså numera inte i TFA och TFA-KL

Självrisk i kostnadsersättningen

När det gäller ersättning för kostnader, finns det numera ingen självrisk i TFA och TFA-KL. Observera att i PSA är kostnadssjälvrisken endast (men fortfarande) 100 kronor.

Bestämmelsen om självrisk samt lägstabelopp gäller dock inte om det gäller en arbetssjukdom där den skadade kunnat visa att arbetsgivaren har vållat sjukdomen. (Se det särskilda avsnittet om vållande).

I PSA-avtalet gäller inte självrisk för de skador som godkänts utifrån reglerna om våld och misshandel av fysisk och psykisk art.

Ersättning vid olycksfall i arbetet

Om du råkar ut för ett olycksfall i arbetet kan du få full ersättning för din inkomstförlust från första sjukdagen. Detta gäller för TFA och TFA-KL - för PSA förutsättes fortfarande minst 15 dagars akut sjuktid.


Om arbetsoförmågan varar kortare tid än 15 dagar

Vid arbetsolycksfall har du rätt till ersättning från PSA för läkar- och sjukvårdskostnader enligt skadeståndsrättsliga regler. Har skadan varit av den svårighetsgraden att den föranlett ett läkarbesök betalas även ersättning för skadade glasögon, hörapparater, proteser o dyl.

Om arbetsoförmågan sammanlagt varar minst 15 dagar eller om skadan lett till bestående invaliditet

Ersättning lämnas enligt skadeståndsrättsliga regler för de skäliga merkostnader skadan medfört i form av till exempel läkar- och sjukvårdskostnader, hemhjälpskostnader samt för eventuella kostnader för vid olycksfallet skadade kläder.

Ersättning för sveda och värk

Den officiella benämningen på detta ersättningsmoment är "Ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk)".

Om arbetsoförmågan varar i minst 31 dagar, lämnar PSA, TFA eller TFA-KL ersättning för sveda och värk retroaktivt från och med den första dagen. Ersättningsbeloppets storlek följer skadeståndsrättsliga regler och är beroende av skadans art, typ av behandling samt läkningstid med mera. Syftet med ersättningen är att ge dig en ekonomisk kompensation för lidande och obehag under den akuta läkningstiden.

Ersättning vid färdolycksfall

Det finns två slags färdolycksfall:

  • Färdolycksfall
  • Färdolycksfall med inblandning av trafikförsäkringspliktigt fordon.

Olycksfall under tjänsteresa räknas som olycksfall i arbetet och ersätts enligt regelverket för dessa.

Om du råkar ut för ett färdolycksfall utan att ett trafikförsäkringspliktigt fordon varit inblandat, gäller att du inte får någon ersättning för inkomstförlust från PSA, TFA eller TFA-KL under den akuta sjukdomstiden. Inkomstförlusten ersätts som vid "vanlig" sjukdom (se kapitlet om sjukdom).

Däremot kan du få ersättning för kostnader (efter avdrag för självrisk från PSA) och ideell skada, det vill säga sveda och värk respektive lyte och men.

Vållandeparagrafen gäller inte vid färdolycksfall. Du kan alltså inte begära vållandeprövning av din skada, utan måste rikta ersättningsanspråk direkt mot skadevållaren för att få skadestånd för inkomstförlust och kostnader från denne eller dennes ansvarsförsäkringsbolag.

Om ett trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat, exempelvis om den skadade blivit påkörd av en bil på väg till arbetet, faller skadan under trafikskadelagen. Därmed gäller inte PSA, TFA eller TFA-KL. Du får ersättningar som vid "vanlig" sjukdom (se kapitlet ”Sjukdom”) men övriga ersättningar betalas från fordonets trafikförsäkring. Observera att Trafikskadelagen bygger på strikt ansvar, vilket betyder att vållandefrågan inte har någon betydelse. Det innebär att inkomstförlust och kostnader automatiskt ersätts med 100 procent.

Ersättning vid arbetssjukdom

För att en arbetssjukdom ska ge rätt till ersättning från PSA, TFA eller TFA-KL, ska skadan kvarstå efter 180 dagar från den dag då skadan visade sig. Dessutom ska den av Försäkringskassan ha förklarats vara en arbetsskada. En arbetssjukdom som läker ut under de 180 dagarna medför ingen rätt till ersättning från PSA, TFA eller TFA-KL.

Även arbetssjukdomar som inte kommer att prövas av Försäkringskassan kan berättiga till ersättning från PSA, TFA eller TFA-KL, under förutsättning att sjukdomen finns upptagen i förteckningen i tabell 1 till ILO-konventionen (nr 121). De sjukdomar som finns upptagna i förteckningen är bland andra:

  • hörselskador
  • eksem
  • vibrationsskador
  • sjukdomar orsakade av olika kemikalier
  • sjukdomar i andningsorganen orsakade av olika ämnen, till exempel silikos och asbestos.

Skadan kvarstår i 180 dagar och har godkänts av Försäkringskassan eller PSA, TFA eller TFA-KL som arbetssjukdom

Ersättning lämnas enligt skadeståndsrättsliga regler för de skäliga merkostnader skadan medfört i form av till exempel läkar- och sjukvårdskostnader, hemhjälpskostnader med mera (från och med sjukfallets början).

Ersättning för sveda och värk – numera endast vid visat vållande

Från och med den 1 maj 2003 gäller att ersättning för sveda och värk vid arbetssjukdom endast lämnas vid visat vållande. Om den skadade kunnat visa vållande, betalas då ersättningen från den första sjukdagen.

För arbetssjukdomar med visandedag före den 1 maj 2003 gäller de tidigare reglerna, det vill säga att ersättning för sveda och värk lämnas från och med den 91:a sjukdagen.

Oavsett visandedag, är förutsättningen för ersättning att sjukdomen har godkänts som arbetsskada av Försäkringskassan eller finns upptagen i ILO-förteckningen.

"Vållandeparagraf" i avtalen vid arbetssjukdom

I avtalen om PSA och TFA finns en bestämmelse om att den skadade, för att få full ersättning, måste kunna visa att arbetsgivaren vållat skadan. Denna "vållandeparagraf" gällde ursprungligen (från det att den tillkom år 1993) för alla arbetsskador. Från och med den 1 maj 2001 gäller den bara för arbetssjukdomar. För TFA-KL gäller från 2013-01-01 särskilda och förmånligare regler.

Vållandeprövning även för "gamla" olycksfall

Observera att bifall i PSA/TFA/TFA-KLs Vållandenämnd krävs för att du ska få full ersättning för ett olycksfall i arbetet med skadedatum före den 1 maj 2001.

Vad är vållande?

Vållande betyder att en skada har inträffat till följd av fel eller försummelse såsom felaktig åtgärd eller att inget eller otillräckligt gjorts trots att det skulle ha behövts.

Du får full kompensation för förlorad arbetsförtjänst och merkostnader om du:

  • har drabbats av en arbetssjukdom (eller ett olycksfall i arbetet med skadedatum före den 1 maj 2001) och

  • kan visa att det är arbetsgivaren eller en anställd hos denne som har varit vållande.

Ur ekonomisk synvinkel är denna ersättning förmånligare. Det är därför viktigt att vid varje arbetssjukdom (eller "äldre" olycksfall) undersöka om arbetsgivaren eller av någon för vilken arbetsgivaren ansvarar är vållande.

Bestämmelserna om vållande gäller inte bara den egna arbetsgivaren utan alla arbetsgivare som har tecknat PSA, TFA eller TFA-KL.

Arbetstagaren ska visa att arbetsgivaren har vållat skadan genom fel eller försummelse. Det är alltså du själv som har bevisbördan. Även om det verkar sannolikt att arbetsgivaren har varit vållande, betalas inte den högre ersättningen ut med mindre än att du kan bevisa vållandet.

Frågan om arbetsgivarens eventuella ansvar ska prövas av en särskild nämnd. Nämndens beslut kan överklagas till allmän domstol (det vill säga till tingsrätten, i första instans).

Ingen vållandeprövning av färdolycksfall

Frågan om arbetsgivarens vållande gäller inte för färdolycksfall som inträffat den 1 juli 1998 eller senare. Vad gäller färdolycksfall kan inte ersättning för inkomstförlust lämnas från PSA, TFA eller TFA-KL även om vållande kan visas. För att få ersättning för inkomstförlust måste du vända dig med skadeståndsanspråk direkt till den som har vållat skadan.

Vållandenämnden

Frågan om vållande avgörs av en särskild nämnd - Vållandenämnden - som består av domare från hovrätt och tingsrätt, som utses av arbetsmarknadens parter. Nämnden bedömer om arbetsgivaren (eller en anställd hos arbetsgivaren) har vållat skadan enligt skadeståndslagen.

Det finns två formella krav för att vållandeprövning ska ske. Det ena är att skadan har medfört arbetsoförmåga i minst 15 dagar eller orsakat bestående invaliditet. Det andra är att arbetsgivaren som anses ha vållat skadan har PSA, TFA eller TFA-KL-försäkring eller har skyldighet enligt kollektivavtal att ha det. Dessa krav gäller olycksfallsskador, som inträffat före 30 april 2001.

Vållandenämndens bedömning görs med ledning av inkomna uppgifter om händelseförlopp. Man håller inga vittnesförhör och kompletterar i princip inte ofullständiga uppgifter. Alltså är det viktigt att alla omständigheter kring skadan som du vill åberopa finns med i det underlag som Vållandenämnden får.

Smitta är antingen olycksfall eller sjukdom

Smitta räknas antingen som olycksfall i arbetet eller som arbetssjukdom och ersätts enligt respektive regler.

Ersättning vid rehabilitering

Om du behöver rehabilitering, till exempel omskolning på grund av en arbetsskada, kan PSA, TFA eller TFA-KL ersätta skäliga kostnader som uppstår för till exempel resor, kurslitteratur med mera.

Ersättning vid invaliditet

När den akuta behandlingstiden för arbetsskadan har upphört och det medicinska tillståndet är stabilt (det vill säga när man varken kan förvänta en förbättring eller en försämring) inträder vad som kallas för ett invaliditetstillstånd. De ersättningar som då kan komma ifråga är ersättning för:

  • fysiskt och psykiskt lidande av bestående art (lyte och men)
  • framtida inkomstförlust
  • särskilda olägenheter
  • framtida kostnader.

Ersättning för inkomstförlust

I normalfallet kompenseras bestående framtida inkomstförlust genom en livränta från arbetsskadeförsäkringen. Livränteunderlaget i SFB är dock begränsat till 7,5 prisbasbelopp (2014 = 27 750 kr / mån). Vidare gäller att inkomstminskningen måste uppgå till minst en femtondel av inkomsten före skadan och motsvara minst 25 procent av ett prisbasbelopp, vilket 2014 är 11 100 kronor.

Framtida inkomstförlust som inte berättigar till ersättning från Försäkringskassan eller från annat håll kan i vissa fall ersättas av PSA, TFA eller TFA-KL. Eventuell ersättning lämnas i form av livränta eller engångsbelopp.

När du har fyllt 65 år minskas PSA-, TFA- eller TFA-KL livräntan till hälften. Den är värdesäkrad enligt lagen om ändring av skadeståndslivräntor.

Ersättningen för inkomstförlust är skattepliktig.

Exempel 1

Före skadan hade du en lön som översteg 7,5 prisbasbelopp (333 000 kronor 2014). Efter skadan sjunker din lön till 240 000 kronor om året. Den inkomstförlust som du gjort är större än 1/15-del av din gamla lön och ersätts därför till viss del genom arbetsskadelivränta från Försäkringskassan (upp till 7,5 prisbasbelopp). Resterande del upp till lön före skadan ersätts av PSA, TFA eller TFA-KL.

Exempel 2

Före skadan hade du en lön på 300 000 kronor/år. Efter omskolning och arbetsbyte blir lönen 290 000 kronor/år. Inkomstminskningen på 10 000 kronor om året är för låg (1/15 av 300 000 kronor = 20 000 kronor och uppgår inte heller till en kvarts prisbasbelopp som är 11 100 kronor 2014) för rätt till arbetsskadelivränta. PSA, TFA eller TFA-KL betalar inkomstförlusten.

Ersättning för lyte eller annat stadigvarande men

Den officiella benämningen på detta ersättningsmoment är "Ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men)".

Ersättningen ska vara en kompensation för den fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättning som skadan medfört. I lyte och men-ersättningen ingår även ersättning för ökad anspänning - både i arbetet och på fritiden – till följd av skadan.

För skadefall inträffade från och med 2002 är ersättningarna högre än för äldre skadefall. Det beror på att ersättning för anspänning finns med i lyte och men-ersättningen. För skadefall som inträffar 2002 gäller dessutom två olika lyte och men-tabeller beroende på om man återgår i arbete efter skadan eller inte. Den tabell som gäller vid återgång i arbete innehåller även ersättning för anspänning i arbete.

Ersättningen är skattefri och utbetalas som ett engångsbelopp så snart som den medicinska invaliditeten kan fastställas.

Ersättning för särskilda olägenheter

För skadefall som inträffat från och med den 1 januari 2002 finns en ny ersättningskategori som heter "särskilda olägenheter". Den bedöms enligt skadeståndsrättsliga regler, det vill säga enligt den nya skadeståndslag som trädde i kraft den 1 januari 2002.

Ersättning för särskilda olägenheter kommer bara att lämnas i svåra skador om skadan har medfört en högre anspänning än den som ersätts genom lyte och men. Ett bra exempel är personer som trots svår skada utför förvärvsarbete med stor anspänning.

Ersättning för framtida kostnader

Om du får återkommande framtida sjukvårds- och/eller andra kostnader på grund av skadan, kan PSA, TFA eller TFA-KL ersätta dessa antingen genom en livränta eller med ett engångsbelopp.

Även denna ersättning är skattefri.

ERSÄTTNING VID DÖDSFALL

Begravningskostnader, förlust av underhåll

Vid dödsfall lämnas begravningshjälp dels från SFB – med 30 procent av prisbasbeloppet - dels från tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) – med ett halvt prisbasbelopp.

PSA, TFA eller TFA-KL betalar resterande kostnader för till exempel begravningsmåltid, gravsten och hälften av kostnaden för sorgkläder till make/registrerad partner/sambo, barn och föräldrar.

De tidigare reglerna för ersättning från PSA, TFA eller TFA-KL gäller fortfarande, med undantag för att de garantibelopp som tidigare fanns för förlust av underhåll är borttagna.

Vid dödsfall på grund av arbetsskada lämnas ersättning för normala kostnader som förekommer i samband med begravning. Begravningshjälp från SFB och TGL dras av från PSAs, TFAs eller TFA-KLs ersättning för begravningskostnader.

De som var beroende av den avlidne för sin försörjning kan få ersättning för förlust av underhåll. De efterlevande, alltså make/registrerad partner/sambo/barn, ska i princip kunna leva på samma standard som före dödsfallet. När man bedömer behovet av underhåll tar man hänsyn till den efterlevandes möjlighet att försörja sig själv och den ersättning som lämnas från annat håll, till exempel omställningspension och/eller änkepension från SFB, efterlevandelivränta från SFB och beräknad avkastning på tjänstegrupplivförsäkringen.

Rätten till ersättning är lika för män och kvinnor.

Ersättning vid psykisk chock till följd av dödsfall

En person som stått den avlidna särskilt nära och som får en psykisk chock eller andra psykiska besvär till följd av dödsfallet kan få ersättning för detta. Med "någon som stått den avlidna särskilt nära" menas i första hand make, registrerad partner, sambo, barn och föräldrar som bodde tillsammans med den avlidna.

Publicerad av: Webmaster
Publicerad: 2011-07-21
Uppdaterad: 2014-10-28
Skriv ut
E-posta
Dela denna artikel