Lag

Förkortningen LAF för den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen var tidigare flitigt använd i detta kapitel. Förkortningen finns inte längre, eftersom själva lagen om arbetsskadeförsäkring, LAF, upphörde 31 december 2010, då bestämmelserna flyttades över till den nya socialförsäkringsbalken, SFB 1 januari 2011.

Arbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken, SFB, är en lagstadgad socialförsäkring som Försäkringskassan har ansvaret för. Alla som förvärvsarbetar, det vill säga anställda, uppdragstagare och egna företagare omfattas av den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen. Försäkringen gäller oavsett hur gammal du är, hur mycket du tjänar eller om du har ett fast eller tillfälligt arbete.

Om du blir utsänd av en arbetsgivare i Sverige för att arbeta utomlands, gäller socialförsäkringsbalkens arbetsskadeförsäkring om utlandstjänstgöringen inte blir längre än två år (24 månader).

Arbetsskadeförsäkringen gäller även om du deltar i arbetsmarknadsutbildning (AMU), är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut (AMI) eller genomgår arbetsprövning eller arbetsträning som har godkänts av Försäkringskassan. Du omfattas av arbetsskadeförsäkringen även när du deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering enligt 30 kap socialförsäkringsbalken, SFB.

Elever som är på en arbetsplats i samband med praktisk arbetslivsorientering (prao) omfattas normalt av arbetsskadeförsäkring enligt SFB när de vistas på arbetsplatsen.

Arbetsskadeförsäkringen gäller från den första arbetsdagen. Även skador som visat sig först efter det att du slutat arbeta omfattas av försäkringen.

Begreppet arbetsskada

Alla fysiska eller psykiska hälsostörningar som uppkommer i arbetet eller till följd av arbetsförhållandena ska kunna godtas som arbetsskada.

Arbetsskador indelas i:

  • Olycksfall i arbetet
  • Färdolycksfall
  • Arbetssjukdomar
  • Smittsamma sjukdomar.

Olycksfall i arbetet

Ett olycksfall kan beskrivas som en oförutsedd och oväntad händelse med ett kortvarigt händelseförlopp. Vanliga typer av olycksfall är att någon faller, skär sig, träffas av ett föremål, plötsligt och oväntat blir överbelastad eller kommer i kläm mellan rörliga delar i en maskin.

Arbetsskadeförsäkringen enligt SFB gäller normalt vid alla olycksfall som inträffar på arbetsplatsen under arbetstid, även om händelsen inte har ett direkt samband med det arbete som du är anställd för att utföra. Du har försäkringsskydd även vid exempelvis olycksfall under raster och pauser och vid tvättning och omklädning.

Även om en skada inträffar till följd av berusning, olämpligt beteende eller på grund av att skyddsföreskrifter inte följts har du normalt rätt till ersättning ändå. Däremot gäller inte försäkringen om du blir skadad när du gör något som står i strid med arbetets syfte eller om handlingen är främmande för arbetet.

Färdolycksfall

Arbetsskadeförsäkring enligt SFB gäller även vid olycksfall som inträffar under färd till eller från arbetet. Färden måste dock ha ett nära samband med arbetet. Du omfattas inte av färdskyddet om du, av rent privata skäl, gör en längre avvikelse från den normala färdvägen. Enligt praxis behåller du ditt skydd när du lämnar och hämtar barn på daghem, hos dagbarnvårdare eller liknande även om det innebär en avvikelse från din normala färdväg. Även vid avvikelser på grund av samåkning till och från arbetet gäller färdskyddet.

Färden måste stå i ett tidsmässigt samband med arbetets början och slut. Det innebär att du kan förlora sitt färdskydd om du till exempel, av rent privata skäl, dröjer dig kvar en längre tid på arbetet efter arbetstidens slut.

Arbetssjukdomar

Det generella arbetsskadebegrepp som tillämpas i SFB innebär att i princip all fysisk och psykisk ohälsa som beror på arbetet ska kunna godkännas som arbetsskada. Förutom olycksfall kan skador bero på en längre eller kortare tids inverkan av skadliga arbetsmiljöfaktorer. Vanliga typer av sådan skadlig inverkan är:

  • Tungt arbete eller olämpliga arbetsställningar, som kan leda till rygg- eller ledbesvär.
  • Ensidigt arbete, som kan ge skador på muskler och senor.
  • Vibrationer, som kan skada blodkärl, nerver och leder.
  • Buller, som kan ge hörselskador.
  • Lösningsmedel, som kan skada det centrala nervsystemet.
  • Olika ämnen, som kan ge upphov till cancer, allergier eller luftvägsbesvär.
  • Psykiskt påfrestande arbetsförhållanden, som kan ge upphov till psykiska besvär eller psykosomatiska sjukdomar, till exempel högt blodtryck, magsår eller hjärtbesvär.


Smittsamma sjukdomar

För de smittsamma sjukdomarna gäller särskilda regler. Som arbetsskada godtas smittsam sjukdom som du ådragit dig vid arbete i laboratorium där arbete med smittämnet bedrivs.

Om du har blivit smittad på annat sätt är försäkringsskyddet begränsat. Arbetsskadeförsäkringen gäller endast om du blivit smittad ”i arbete vid sjukvårdsinrättning eller i annat arbete vid behandling, vård eller omhändertagande av smittförande person eller hantering av smittförande djur eller material”. Skyddet gäller i dessa fall bara vissa särskilt allvarliga sjukdomar, till exempel resistenta stafylokockinfektioner, salmonella, hjärnhinneinflammation och gulsot.

Om en smittsam sjukdom uppkommer genom ett olycksfall, om du till exempel sticker dig på en infekterad kanyl eller får in smittämnet i kroppen genom ett skärsår, omfattar försäkringsskyddet alla typer av smittsamma sjukdomar.

Alla arbetsskador ska anmälas!

Anmäl alltid inträffad arbetsskada till arbetsgivaren, som i sin tur är skyldig att omedelbart anmäla arbetsskadan till Försäkringskassan. I anmälan ska en utredning om arbetsmiljöförhållanden med mera finnas med.

Den utredningen – tillsammans med kompletterande utredning som Försäkringskassan kan finna sig föranledd att göra eller begära in – ligger till grund för kassans (eventuella) bedömning av om skadan ska godkännas som arbetsskada.

I LOs Skadehandbok finns utförliga råd och anvisningar för hur man på bästa sätt dokumenterar och utreder en arbetsskada.

Bevaka ochså att arbetsgivaren anmäler allvarliga olyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket enligt 2§ arbetsmiljöförordningen.

FÖRSÄKRINGSKASSAN PRÖVAR ARBETSSKADA ENLIGT SFB

Skriftlig ansökan krävs

Du måste lämna in en skriftlig ansökan till Försäkringskassan om du vill ha ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Det gäller alla arbetsskador oavsett skadedatum – det vill säga även "gamla" skador. Utan skriftlig ansökan prövar Försäkringskassan inte arbetsskadeärendet.

I följande situationer kan du begära arbetsskadeprövning av Försäkringskassan:

  • Vid arbetsoförmåga som medför en bestående inkomstförlust (minst ett år).
  • I samband med ansökan om ytterligare dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån.

Grundförutsättningen för att Försäkringskassan ska pröva skadan är att du ska ha fått en nedsättning av din arbetsförmåga som bedöms bli bestående minst ett år. Du ska alltså till följd av arbetsskadan ha ett framtida inkomstbortfall som ska kompenseras med en livränta.

Numera kan arbetsskadeprövningen dock göras även innan man vet om inkomstförlusten blir bestående. Den nya situationen är när du fortfarande är arbetsoförmögen helt eller delvis och du närmar dig gränsen för att ha förbrukat det maximala antalet dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån. Läs mer under avsnittet Sjukdom.

Övriga situationer när Försäkringskassan efter ansökan prövar arbetsskadan:

  • Vid skada som medför

– kostnader för tandvård,

– behov av särskilda hjälpmedel,

– sjukvård utomlands.

  • Vid dödsfall.

Bevisregel vid arbetsskadeprövning

Tre generationer bevisregler vid prövning av arbetsskada

Bevisreglerna som Försäkringskassan använder för att pröva arbetsskada har ändrats två gånger sedan lagen om arbetsskadeförsäkring tillkom 1977. Ändringarna trädde i kraft 1993 respektive 2002. Den nuvarande bevisregeln, från 2002, är överförd i oförändrat skick till socialförsäkringsbalken och finns där i 39 kap 3 §.

En sammanfattande genomgång av de äldre bevisreglerna, både den som gällde fram till 1993 och den som gällde mellan 1993 och 2002, finns på Ff-torget under Facket försäkrar-avdelningen och på lo.se i dokument (Tidigare regler för lagstadgade och kollektivavtalade försäkringar).

Den aktuella bevisregeln

Den bevisregel som gäller i den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen fr o m den 1 juli 2002 är följande:

Med arbetsskada avses en skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. En skada ska anses ha uppkommit av sådan orsak, om övervägande skäl talar för det.

Skador med skadedatum före den 1 juli 2002 prövas enligt den gamla bevisregeln.

För äldre skadefall gäller de tidigare bestämmelserna. Eftersom särskilt arbetssjukdomar kan utvecklas under lång tid, är det viktigt att känna till att det finns äldre regler som kan gälla i ärenden som kommer upp till bedömning idag.

Den skadade ska kunna visa att "övervägande skäl" talar för att hennes/hans skada är en arbetsskada, det vill säga att det är mer sannolikt att det är en arbetsskada än att det inte är det.

Det ska finnas en vetenskapligt väl förankrad medicinsk grund för bedömningen om skadlighet i arbetet. Men det ska inte krävas "full bevisning" utan skador som på goda medicinska grunder kan antas bero på arbetet ska omfattas av arbetsskadeförsäkringen.

En fingervisning om hur Försäkringskassan kan resonera finns i förarbetena till den dåvarande lagen om arbetsskadeförsäkring. Där talas bland annat om att man bör beakta följande när man bedömer om en skada är en arbetsskada eller inte:

  • Har det i den försäkrades arbetsmiljö funnits någon faktor som kan ge upphov till en sådan skada som hon/han har?
  • Hur länge, hur ofta och hur intensivt har den försäkrade varit utsatt för skadlig inverkan i arbetet?
  • Har den försäkrade med hänsyn till sitt fysiska och psykiska tillstånd varit sårbar för den skadliga inverkan? Denna princip kan sammanfattas som att man är "försäkrad i befintligt skick". Vid bedömningen ska hänsyn alltså tas till att människors fysiska och psykiska förutsättningar att klara påfrestningar skiljer sig åt.
  • Dock anges att om den försäkrade varit extra sårbar, ska detta åberopas mot rätten till ersättning. Tankegången är att om skadan ändå skulle ha kunnat ske (oberoende av arbetet) så ska detta kunna förhindra rätt till ersättning.
  • Har den försäkrade utanför arbetet varit utsatt för skadliga faktorer som kan ge upphov till en sådan skada som hon eller han har - och i så fall i vilken mån? Även sådana s k konkurrerande skadeorsaker ska alltså tas med i bedömningen, även om de skulle tala mot att skadan är en arbetsskada. Hur i så fall skattningen ska ske mellan den skadliga inverkan i arbetet resp på fritiden – för att bli rättvis – är en intressant fråga. Även här kommer begreppet "befintligt skick" in i prövningen. Ett exempel är en rökande svetsare som får bronkit/astma.

Förutsättningar för att Försäkringskassan ska pröva skadan är att du ska ha fått en nedsättning av din arbetsförmåga som bedöms bli bestående minst ett år (framåt i tiden). Du kan alltså till följd av arbetsskadan få ett framtida inkomstbortfall, som kan kompenseras med en livränta.

Undantag: Under sjuktid ersätts nödvändiga kostnader för sjukvård utomlands, tandvård och särskilda hjälpmedel. Försäkringskassan kan numera också pröva om en arbetsskada ger rätt till ytterligare dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån.

Ersättningsregler för sjukvård

Dina kostnader för sjukvård på grund av en arbetsskada ersätts på samma sätt som vid en "vanlig" sjukdom. Det innebär att du får betala patientavgift på vanligt sätt (sjukvård utomlands kan dock ersättas från arbetsskadeförsäkringen enligt SFB).

Rehabiliteringsersättning

Vid långvarig sjukskrivning är Försäkringskassan skyldig att undersöka vad som kan göras för att genom olika rehabiliteringsåtgärder förkorta sjukskrivningstiden. Målsättningen är att du ska kunna återgå i arbete med – om möjligt – samma inkomst som om skadan inte hade inträffat.

Du kan få rehabiliteringspenning om Försäkringskassan bedömer att rehabiliteringen kommer att leda till att du återfår arbetsförmågan. Livränta kan dock beviljas om det kan bedömas att arbetsskadan givit dig en nedsättning av arbetsförmågan som består under minst ett år. Du kan också få livränta vid arbetslivsinriktad rehabilitering, under förutsättning att arbetsoförmågan beror på en arbetsskada och att den sätter ned arbetsförmågan med en femtondel (1/15) under minst ett år.

LIVRÄNTA

Tidpunkt och kriterier

När prövar Försäkringskassan frågan om livränta?

Om skadan kommer att minska din arbetsförmåga i minst ett år framåt kan du ha rätt till livränta. I praktiken sker livränteprövningen oftast när du beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning. Du kan även ha rätt till arbetsskadelivränta om du behöver rehabilitering/omskolning under minst ett år eller om du måste ta ett sämre betalt arbete på grund av skadan. Dessutom kan man i vissa allvarliga olycksfall redan kort tid efter skadetillfället konstatera att skadan kommer att medföra inkomstförlust under minst ett år. Även då kan Försäkringskassan pröva rätten till livränta.

Livränta är en ersättning som ska ge dig kompensation om du får ett inkomstbortfall på grund av en nedsättning av arbetsförmågan som är varaktig eller kommer att bestå minst ett år.

För att en livränta ska kunna beviljas krävs att du har fått din förmåga att skaffa dig inkomst nedsatt med minst en femtondel. Det betyder att inkomstminskningen måste vara minst en femtondel (1/15) av din tidigare inkomst. Inkomstminskningen måste också vara minst ett kvarts prisbasbelopp per år. Ett kvarts prisbasbelopp är 11 100 kronor år 2014.

Observera att rätten till livränta inte är beroende av om sjukersättning eller aktivitetsersättning beviljas. Livränta kan beviljas när din förmåga att skaffa dig inkomst genom arbete är nedsatt med minst en femtondel, medan det för sjukersättning/aktivitetsersättning gäller att arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel.

Livränta kan även beviljas om du på grund av arbetsskadan måste byta till ett lägre betalt arbete utan att omfattningen av arbetet minskar. I en sådan situation kan dock sjukersättning eller aktivitetsersättning inte beviljas.

Vid en arbetsskada som hindrar dig att fortsätta ditt tidigare arbete kan livränta beviljas under omskolning till ett annat yrke. Förutsättningen är att du inte utan utbildning kan klara ett arbete med samma lönenivå som du hade före skadan.

Publicerad av: Webmaster
Publicerad: 2011-07-24
Uppdaterad: 2014-10-28
Skriv ut
E-posta
Dela denna artikel