Sjukvårdande

Det finns en lång tradition flera hundra år bakåt till de tidiga bruksläkarna och senare industrisjukvården där företagshälsovården har haft ett omfattande inslag av sjukvård.

Grunden för den moderna företagshälsovården lades av ILO (Internationella arbetsorganisationen) som i rekommendationen 112, antagen år 1959 definierade företagshälsovård som en "på eller i närheten av arbetsplatsen upprättad verksamhet, som har till syfte

a) att skydda arbetstagarna mot varje hälsorisk, för vilken de kunna bli utsatta till följd av sitt arbete eller de förhållanden, under vilka detta utföres

b) att medverka till arbetstagarnas fysiska och psykiska anpassning, särskilt genom arbetets anpassning till arbetstagarna samt genom anvisning av arbetsupgifter, för vilka de äro lämpade

c) att medverka till att för arbetstagarna skapa och vidmakthålla högsta möjliga grad av fysiskt och psykiskt välbefinnande"

Även om det inte direkt nämns något om sjukvård finns i specifikationen av arbetsuppgifter bland annat rådgivning till enskilda arbetstagare i fråga om sjukdomsbesvär, som "må uppkomma eller förvärras under arbetet". Första hjälpen nämns också och efter överenskommelse med bland annat arbetstagarens "egen läkare" behandling av dem som var i arbete.

Idag ingår inte den sjukvårdande verksamheten till lika stor del som tidigare i företagshälsovårdens arbete. Bidragssystemens förändringar, ersättningarna från försäkringskassan, utbyggnaden av primärvården, olika avtal mellan primärvård och företagshälsovård - utgör faktorer som har förändrat den sjukvårdande verksamheten inom företagshälsovården.

Den sjukvårdande verksamheten ska vara "arbetsrelaterad" vilket kan vara svårt att tolka och avgränsa. Det kan vara svårt att i ett första samtal avgöra om sjukdomen anses vara "arbetsrelaterad" och därför ska behandlas av företagshälsovården.

Det finns ett viktigt argument för att bedriva sjukvård inom företagshälsovården - det utgör en viktig informationskälla om ohälsosamma arbetsmiljöförhållanden. Det som upptäcks i den sjukvårdande verksamheten ska återföras och leda till förebyggande åtgärder i arbetsmiljön.

Ett annat argument innebär att det finns en professionell kunskap och identitet i företagshälsovården. Ett tredje argument handlar om att det finns en stark förväntan på en arbetsplatsanknuten sjukvårdsservice praktiskt, sparar tid.

I början och slutet av ett sjukdomsförlopp kan medicinskt rådgivande och behandlande insatser vara befogade. I början för att preliminärt diagnosticera och kunna lotsa en anställd till rätt vårdinstans. Mot slutet för att underlätta återgång till arbetet.

I företag som har avtal med företagshälsovården finns formuleringar och överenskommelser om vad som ska ingå i form av sjukvårdande verksamhet. Det kan, till exempel handla om hälsokontroller vid säkerhetsrelaterad verksamhet med vissa tidsintervaller.

Publicerad av: Roland Eliasson
Publicerad: 2006-01-29
Uppdaterad: 2012-04-19
Skriv ut
E-posta
Dela denna artikel